Blygheten kommer fram i nya människors sällskap
I vardagsspråket beskrivs blygheten både som känsla och som beteende. När man känner sig besvärad eller obekväm i sociala situationer kallas det ofta blyghet. En vuxen som känner sig generad eller skamsen har känslor som hör till blyghet.
Blyghet är skygghet inför nya människor eller i överrraskande sociala situationer. Blyghet har inte samband med ovilja att umgås med andra människor. Den tyder på en emotionell reaktion och påföljande förbehållsamhet i sällskap av främmande människor.
Blyghet har visats ofta ha samband med förmågan att upptäcka andras känslor och med emotionell känslighet, vilket i sin tur är en viktig färdighet i social växelverkan. Men bland blyga människor finns också sådana som är mindre sociala och trivs bra ensamma.
Blyghet kan användas för att tolka personligheten, ibland också på ett vilseledande sätt. Till exempel kan blyghet och mod beskrivas som varandras motsatser även om så inte är fallet. Blyghet är således varken allmän brist på mod, eller feghet och spänning, utan en obehaglig känsla i sociala situationer. Till den hör svårighet att umgås med nya människor och att uttrycka sina känslor – ibland till och med i nära människorelationer.
I blygheten är det uttryckligen frågan om en första reaktion i nya människors sällskap. En människa som ansetts vara blyg kan i bekant sällskap vara helt annorlunda, livlig och pratsam.
Vad ligger bakom blygheten?
Hämningar och blyghet har konstaterats ha en fysiologisk bakgrund. Blyghet som sådan innebär inte svag självkänsla eller oförmåga till livskompetens – andra bara har av födseln anlag för blyghet och återhållsamhet. Omgivningen bestämmer i sin tur hur mycket anlaget kommer till uttryck.
Ibland kan blygheten också vara ett resultat av sociala upplevelser. Blyga människor saknar ofta förmågan att tro på sig själv. Detta är inte så mycket en följd av medfödd blyghet utan av upplevelser som blyga människor har av sin omgivning. I stället för blyghet kan denna känsla kallas för brist på socialt självförtroende och den är ett resultat av uppfostran. Problemet är härvid ofta oavbruten själviakttagelse och tro på att man är den enda blyga i gänget. Tankarna kretsar ständigt kring frågan: ”Vad tänker de andra om mig?”.
Blyghet som sådan innebär inte svag självkänsla.
Lär dig att leva med blygheten
Ibland kan blyghet leda till beteende som andra tolkar fel. Trots att man är nervös för att träffa nya människor kan man lära sig att handla så att blygheten inte nämnvärt påverkar livet.
En blyg människa kan mot sin vilja förefalla överlägsen eller fientlig. Människan kan också försöka gömma sin blyghet under ett sarkastiskt och kritiskt beteende, och då kan det felaktigt uppstå en bild av en kall och känslolös människa.
Medfödd blyghet eller hämning leder i början till att en ny situation väcker känslor av obekvämhet eller rädsla. Denna känsla kan ändå så småningom upprepas också i andra situationer. Som en lösning på detta börjar människan undvika nya och ångestskapande situationer.
Det är inte en fråga om att bli av med blyghetskänslan utan det beteende den ger upphov till. Blygheten är ett permanent drag men man skall inte låta den ta överhanden i alla möjliga situationer.
Sannolikt är blyga människor alltid spända när de skall träffa nya människor. Med åren kan man ändå allt bättre lära sig att skjuta denna egenskap åt sidan och inte låta den nämnvärt påverka sitt liv. Det är inte så farligt att man är blyg men att måsta hoppa över roliga saker på grund av blyghet är väldigt förargligt.
Läs mera
Att spänna sig är en del av livet – en guide för studerande (SHVS)
Mattila, J. 2005. Ujoudesta, yksinäisyydestä. WSOY. Helsinki.
Keltikangas, L. 2008. Temperamentti, stressi ja elämänhallinta. WSOY. Helsinki.
Keltikangas, L. 2006. Temperamentti ja koulumenestys. WSOY. Helsinki.
Keltikangas, L. 2004. Temperamentti, ihmisen yksilöllisyys. WSOY. Helsinki.