Många unga som blir vuxna är intresserade av och villiga att etablera sällskapsförhållanden. Det är ändå skäl att tänka på att man inte behöver skynda till ett förhållande eller sexuellt umgänge om man inte känner sig redo för det. Som singel kan man leva ett bra liv.
Singelskapet kan vara ett tillfälligt skede men en del av människorna är ensamboende hela sitt liv. Ofta är det en gåta också för de ensamboende själv varför de är singlar och varför det känns svårt att etablera varaktiga sällskapsförhållanden. Det finns många orsaker till att vara singel.
Bra liv som singel
Att leva som singel är inte mindre värdefullt än att leva i parförhållande. Många singlar upplever att omgivningen försöker övertala dem till parförhållande. Det lönar sig inte att börja sällskapa mot sin vilja eller för att andra utövar påtryckning. Det är viktigt att lyssna till sig själv och själv besluta vilket steg man är redo att ta. Ett liv som singel kan vara ett val och ett levnadssätt.
Många upplever ensamboende som befriande. Man är fri att göra vad helst man önskar och behöver inte ta hänsyn till andras behov.
Ensamboende är också förknippat med ett visst slags oavhängighet och självständighet. Som singel kan man i fred lära känna sig själv och utveckla sina olika sidor.
Se till att du orkar
Det är viktigt att
- sköta sin egen kondition
- utforma sitt liv som man själv vill ha det
- aktivt söka efter sådant som ger välbefinnande.
Tänk efter vilka saker får dig på gott humör och ger dig välbefinnande och energi. Hur tar du hand om dig själv när humöret blir sämre? Vilka är de frågor eller åtgärder som får dig att orka i svåra tider eller efter tråkiga upplevelser? De trevliga sakerna man gör är ofta små och vardagliga. Också intressen man själv gillar och umgänge med andra människor kan förbättra humöret.
Om ensamboendet börjar kännas förtryckande kan man söka utomstående hjälp. Många har nytta av att samtala med en yrkesutbildad person. Då kan man mångsidigt diskutera den egna situationen, få synvinklar utifrån och medel för att lösa en låst situation.
Var och hur hittar man en sällskapspartner?
Det finns många olika slags platser där man kan hitta en sällskapspartner. Våga delta i olika evenemang som intresserar dig. Vi intresserar oss lätt för människor som är likasinnade, tycker om samma saker och känns bekanta. Ett gemensamt intresse hjälper att komma i gång. Man hittar ofta trevliga människor på platser som tilltalar en själv och där man trivs.
Kärleken kan man finna vid första anblicken men också efter en lång bekantskap. Det finns inte bara ett sätt att börja sällskapa.
Tips om platser där man kan hitta en partner:
- En partner kan man hitta via vänner eller bekanta.
- Vänner till vänner är oftast väl värda att bekanta sig med eftersom de är intresserade av samma saker sannolikare än helt främmande.
- Besök alltså fester som dina vänner ordnar eller gå ut med kompisar.
- Du kan hitta en partner som har samma fritidsintressen. Ofta hittar du likasinnade människor på platser där du själv trivs. Genom verksamhet som intresserar er kan ni hitta gemensamma samtalsämnen och trevliga saker att göra.
- Besök platser där könsfördelningen är till din fördel. Om du vill få tag på en man, skall du fundera ut var männen tillbringar sin fritid. De som söker efter kvinnor kan ta reda vilka evenemang damer brukar trivas på.
- Besök evenemang som är avsedda för studerande. För studerande finns det en massa organisationer för olika intressen och verksamhet som hjälper dig att bli bekant med andra studerande och tillbringa tid med dem.
Ett gemensamt intresse hjälper att komma i gång.
Det finns många möjligheter att hitta en sällskapspartner. Använd din fantasi, delta i nya evenemang, tillfällen och program. Lita på dig själv och din person. Du kan väcka en attraktiv persons uppmärksamhet på många olika sätt. Det räcker att du är dig själv.
Läs mera
Nyytis livskunskapsmaterial (på finska)
Sinkuille-sivut – Väestöliitto (på finska)
Joseffsson, D. & Linge, E. 2010. Kestävän suhteen salaisuus. Gummerus.
Mäkinen, A. (2008). Oikeesti aikuiset. Puheenvuoroja yksineläjänaisen normaaliudesta, hyväksyttävyydestä ja aikuisuudesta. Tampere University Press.
Ojala E. & Kontula. O. (2002). Tarvitseeko minua kukaan? Väestöliitto.