Bestämdhet stödjer vårt ork och välbefinnande
Bestämdhet är beteende som med hjälp av vi kan försvara våra egna rättigheter, utan att kränka andras rättigheter. Den baserar sig på uppfattningen av att allas rättigheter och behov är lika värdefulla.
Bestämdhet hjälper oss att agera i sociala situationer med andra. Medvetenhet och försvarande av våra egna gränser och självrespekt hör till en god självkänsla.
Bestämdhet innebär:
• att vi tar ansvar för vårt eget liv
• mod att stå bakom våra egna ord
• att vi vågar försvara oss
Bestämdhet kan vara bra att öva på
Ibland kan det kännas oöverkomligt svårt att uttrycka våra känslor, att säga nej eller att be om något. Många av oss har redan som barn, lärt oss att tillfredsställa andra för mycket och inte bry oss om våra egna behov. Bestämdhet grundar sig i lyssnandet av de egna behoven. Speciellt för kvinnor, är det ofta typiskt att ge med sig och behaga andra och samtidigt ignorera sig själv.
Som bestämd:
- går vi inte med på något endast för att någon annan vill
- grundar vi inte våra egna lösningar och slutsatser på hur andra förhåller sig till dessa.
Ett bestämt beteende kan orsaka motstånd och irritation hos andra. När vår omgivning är van med att vi anpassar och offra oss själva för andra, kan detta förändrade beteendet komma som en chock. Andra kan också uppleva att ett bestämt nej, sårar deras känslor.
Bestämdhet innebär inte ett medvetetet sårande av andra
Bestämdhet innebär inte att såra, eller orsaka dåligt humör hos andra. Tvärtom, är det att vi klart uttrycker våra egna åsikter, utan att anklaga eller kritisera andra. Som bestämd dömer vi inte andra, men respekterar oss själva. Vi kan vara vänliga även som bestämda.
Var och en av oss har rätt att dra gränser för vad som är okej och vad vi går med på i våra människorelationer. Överdriven flexibilitet och anpasslighet kan leda till ojämlika människorelationer och att vi blir utnyttjade.
På lång sikt kan en överdriven anpasslighet trötta ut och utmatta. När vi bestämt respekterar våra egna behov, är det också lättare för andra att respektera oss.
Bestämdhet innebär ändå inte egoism eller obryddhet gentemot andra, utan hjälper den som är i nöd.
Brist på bestämdhet förknippas ofta med:
• passivitet
• depression
• ångest
• att man mår dåligt invärtes.
Det är möjligt och det lönar sig att öva sig i att vara bestämd – speciellt om det känns främmande, svårt eller pinsamt. Innan vi kan vara bestämda, måste vi lära känna oss själva. Först måste vi lära oss att förstå att var och en – också vi själva – är värdefulla och viktiga.
Rätt till bestämdhet
Följande förteckning hjälper dig att lära känna till dina egna rättigheter.
Jag har rätt att:
• be någon annan om det jag vill ha, så länge jag förstår att den andra har rätt att säga nej
• neka begäran eller krav som jag inte kan uppfylla
• neka också om den som frågar vill att jag samtycker, har auktoritetsställning över mig eller lider av störningar i sitt känsloliv
• säga nej till allt som jag inte anser att jag är redo för, som känns farligt eller som kränker mina värderingar
• använda min egen omdömesförmåga för att besluta om en annan människas önskemål är rimligt
• ändra min åsikt, göra fel, misslyckas och vara ofullständig
• uttrycka alla mina känslor – både positiva och negativa
• vara mig själv och besluta om mina egna saker och fatta beslut på basis av mina känslor
• bli arg på den jag älskar och att vara ansvarig för hur jag uttrycker min ilska
• vara rädd och säga att jag är rädd
• säga ”jag vet inte”, ”jag förstår inte” eller ”jag bryr mig inte” om jag upplever att en fråga inte rör mig
• försvara och förklara mitt beteende och bedöma i vilka fall jag inte vill förklara mitt beteende
• önska att jag har eget utrymme och egen tid, att förändras och att växa
• vara lekfull och lättsinnig
• vara lycklig, frisk och må bra utan skuldkänslor
• inte ha skuldkänslor för något jag inte är skyldig till
• välja mina vänner och vistas i en omgivning där jag blir vänligt behandlad
• få mina behov och önskemål respekterade av andra
• själv bedöma mitt beteende, mina tankar och mina känslor och att själv bära fullt ansvar för dem och deras följder
• själv besluta om i vilken utsträckning jag måste finna lösningar på andra människors problem
• vara inkonsekvent i mina beslut
• försvara mig själv, även om det sårar andra, så länge mitt motiv varit försvar och inte angrepp
• berätta för någon annan om mina behov – även om den andra tycker att mina behov är ogrundade eller inkonsekventa, inte vill höra om mina behov, blir sårad eller upprörd av att lyssna på mig, eller om jag själv tycker att jag inte borde ha sådana behov.
Läs mer
- Sanaton jämäkkyys (på finska): https://www.youtube.com/watch?v=mHUGEeX5Bcg (Psykporten)
- Bestämdhet: https://www.nyyti.fi/sv/opiskelijoille/information/bestamdhet/ (Nyyti rf)