I vår vardag stöter vi dagligen på olika små och stora problem och utmaningar. Det kan till exempel vara en svår skoluppgift eller att vi försover oss och blir försenade. Ett problem kan ses vara en situation som har målsättningar, men saknar medel för att kunna uppnå dem.
Problem i livet kan vara sociala som ensamhet, emotionella som ångest, hälsoproblem som sjukdomar eller kognitiva som inlärningssvårigheter. Gemensamt för många problem är att de förvärras med tiden. Det kan vara svårt att i stunden hitta en lösning, men här under finns information om tips som kan hjälpa.
Problemlösningens flera steg
Problemlösning kan ses som en process som utvecklas utifrån flera steg. Psykologen Graham Wallas har beskrivit problemlösning utifrån fyra steg:
- Förberedelsefasen: arbete av problem och målsättningar
- Mognadsfasen: ämnet får tid för att gro, t.ex. över natten
- Upptäcksfasen: lösningen på problemet kommer som en ”aha-upplevelse” – Ibland växer den dock fram sakta
- Konstaterandefasen: lösningen beprövas och därefter antingen bekräftas eller avvisas
Problemlösning går också att närma sig genom tre olika komponenter:
- Förtillstånd – problemet definieras. Vad är det frågan om?
- Tillvägagångssätt – hur ska jag lösa problemet?
- Målsättningar – När tillvägagångssättet är tydligt, sätter man upp mål.
Det finns flera metoder och strategier för problemlösning, som vi kan lära oss och utnyttja genom hela livet. Det viktigaste är att vi vågar prova på olika metoder, för att hitta det sätt som passar oss bäst.
Strategisk problemlösning
Strategisk problemlösning är en modell, som går att anpassa för olika problem och dess lösningar. Metoden består av 3 steg: definiering, målsättning och bemötande.
Definiering av problem
Första steget är definieringen. Innan du börjar leta lösningar måste du ha en tydlig uppfattning om problemet. Ett sätt att definiera problem kan vara att fråga vad problemet består av, var är det, när uppkom det och hur och varför hände det? Med andra ord, skulle det vara bra att lägga ner tid på att identifiera detaljerna i problemet.
Genom att närma sig problemet utifrån olika frågor och synvinklar, kan det vara enklare att lösa. Till exempel om problemet är scenskräck, kan det definieras på nytt genom att ställa sig frågor som: Vad kan jag göra, så att jag inte blir så nervös? Vad är det som påverkan min nervositet? Vilka alternativ har jag för att mildra min nervositet? Att fundera på saken utifrån flera synvinklar, kan öka förståelsen och hjälpa i att hitta olika lösningsförslag på problemet.
Målsättning
När problemet är definierat, måste du ta reda på dina målsättningar. Ställ dig frågan: Vad vill jag och vad är mitt slutmål? Undersök problemet noggrant och försök se det som en utmaning istället för ett hot. På så sätt blir problemlösningen en motivationskälla som resulterar i en lägre stressnivå och du blir nöjdare.
Bemötande
När målsättningen är klar, är det dags att välja strategi och tillvägagångssätt. Här funderar du på vilken metod som skulle hjälpa dig att lösa problemet och nå ditt mål på bästa sätt. En lösningsorienterad metod skulle kunna vara en metod.
Självkännedom främjar problemlösning
En god självkännedom utvecklar förmågan att hantera vardagliga utmaningar och hitta passande lösningar. Även i problemlösning, är det mycket viktigt att lyssna på oss själva, våra behov och mål. Man kan fråga sig själv: Vad behöver jag? Vad funkar för mig? Hur kan jag lösa problemet på bästa sätt?
Genom att lyssna på vårt eget inre, blir livet mer likt oss själva. Vi blir aktiva aktörer i vårt eget liv och kan med våra handlingar, möjliggöra förändring. Självkännedom krävs för att skapa förändring. Genom att utnyttja våra egna styrkor och färdigheter, främjas förmågan av problemlösning.