Hoppa till innehåll
Sök
Framsidan > För studerande > Konsten att leva – tips och verktyg till bättre psykisk hälsa > Kost och ätande

Kost och ätande

Alla gör individuella val kring sin kost och ätande. Förutom av dina vanor påverkas valen också av dina egna värderingar och din kultur. Ibland kan också till exempel brådska eller din ekonomiska situation hindra dig från att äta idealiskt mångsidigt. Det viktigaste är att helheten av det du äter på lång sikt är sådan att kosten ger dig en tillräcklig och balanserad mängd näringsämnen.

I stället för att fundera så mycket på enskilda portioner, fäst uppmärksamhet vid helheten och mångsidigheten. De viktigaste valen för en bra helhet är de som formar stommen för din vardagsmat.

Ett visst näringsämne är inte bättre än ett annat. Att ibland äta godsaker hör också till en hälsosam kost. Det viktigaste är hur mycket och hur ofta du äter vad

Ät regelbundet för att orka 

Vår kropp behöver mat regelbundet. En regelbunden måltidsrytm betyder att vi varje dag äter ungefär lika många mål mat vid ungefär samma tider. Att äta med ungefär 4–5 timmars mellanrum håller blodsockernivån jämn, vilket får oss att orka bättre. 

Fördelen med att äta regelbundet är att hungern inte växer sig för stor och att vi håller oss pigga. Dessutom hjälper det oss att hålla portionerna måttliga, vilket underlättar viktkontroll när frestelsen att småäta och häva i oss maten minskar.

Hur många mål per dag? 

Morgonmålet är en viktig start på dagen och ger oss energi för förmiddagen. Om du inte känner för att äta när du precis har vaknat, kan du kanske ta med dig matsäck som du äter till exempel när du anlänt till din studieplats. Lunchen i sin tur gör oss piggare och ger energi för eftermiddagens arbete.

Att äta lunch tillsammans med andra kan vara en möjlighet till att prata om livet. Det kan också förslagsvis vara en lugn stund och paus för oss själva.

Ett mellanmål på eftermiddagen piggar upp och gör det möjligt att motionera före middagen. Dessutom kan mellanmålet göra att du inte är så hungrig att du häver i dig mat när du kommit hem på kvällen eller köper godsaker på vägen hem.

Middagen är måltiden som ger dig energi för kvällen. Ett lätt kvällsmål har uppgiften att trygga en lugn nattsömn och ge kroppen energi att förnya sig.

Hitta en fungerande måltidsrytm

Den traditionella måltidsrytmen som beskrivs ovan passar inte alla. Någon av oss kan äta mindre på morgonen och mera vid lunchen och mellanmålet. Någon kanske äter ett stort mellanmål och en stor lunch men inget mellanmål.

Genom att lyssna på våra känslor av hunger och mättnad och genom följa vår energinivå kan vi hitta den bästa måltidsrytmen för just oss själva. Följ alltså dina egna känslor i stället för klockan. Om du inte blir fruktansvärt hungrig eller fruktansvärt trött under dagen äter du antagligen bra.

Påverkar känslorna ätandet?

Ibland kan skiftande sinnesstämningar och känslor påverka ätandet. Ibland äter vi kanske för att vi är ledsna, för att trösta oss själva eller lugna ner oss. Då kan vi lindra till exempel stress, uttråkning eller ångest genom att äta. Vi kanske mår bättre en stund, men den otrevliga känslan kommer tillbaka, ibland ännu starkare.

Om du märker att du äter av någon annan orsak än att du är hungrig, stanna upp och lyssna på din sinnesstämning och dina känslor. Du kan också fundera på i hurdana situationer du ofta tröstäter. Har situationerna något gemensamt? När vi märker vad som orsakar tröstätande kan vi förutse och kontrollera det bättre.

Försök hitta andra lösningar på din nedstämdhet än att äta. Kan du prata eller chatta med en vän, ta en promenad eller till exempel lyssna på musik?

Du kan också hindra tröstätandet från att ta kontroll över ditt liv med små vardagsbeslut. Du kan hålla ditt hem tomt på godsaker, så att det är besvärligare att följa impulserna.

De viktigaste valen för en bra helhet är de som formar stommen för din vardagsmat.

Läs mer