Det är inte alltid lätt att känna igen en ätstörning. Gränsen mellan problemätande och normalt ätande är glidande. Problemen i samband med ätandet och kroppen fyller inte nödvändigtvis medicinska kriterier för ätstörningar, men de kan åstadkomma lidande och avsevärt begränsa livet.
Grovt taget kan man säga att det är fråga om ett problem när ätandet, maten och den egna kroppen blir alltför centrala frågor i livet. Om man inte kan tänka på annat än kalorier och konsumtion kommer intressen, vänskaps- och andra sociala relationer i andra hand. Det finns risk för att hela livet kretsar kring maten och frågor om att undvika ätande eller att konsumera näring.
Ätstörning berör många
Ofta är de av oss som insjuknar i ätstörning unga i åldern 15-24 år, men vi kan insjukna i vilken ålder som helst. Ätstörning berör ungefär var tionde flicka i ungdomen, men även pojkars och mäns symptom har ökat. Ungefär 10% av de som lider av atstörning är pojkar/män.
Olika typer av ätstörning
Problem i samband med ätande innehåller ofta drag från mer än en kategori. I problemen förenas i allmänhet olika funktioner som har att göra med kontroll av ätandet och kroppen, och upplevelsen av att tappa kontrollen.
Dessa är:
- tvångsartad motion
- stram diet
- undvikande av hälsovådlighet har drivits till sin spets.
Strama tidtabeller och stela uppställda regler hör ofta ihop med ätstörningar.
Ätstörningarna uppdelas i allmänhet i tre kategorier:
- Vid självsvält dvs anorexi är viktminskningen avsevärd och självvållad. Medlen för viktminskning är oftast kontroll av ätandet, överdriven motion och ibland också kräkningar.
- Vid hetsätning eller bulimi känner människan ofta stort behov av att glufsa i sig och äter stora mängder mat åt gången. Efter det försöker personen undvika att gå upp i vikt genom att kräkas och ofta fasta.
- Till hetsätning (binge eating disorder) hör upprepade anfall av hetsätning under vilka människan äter i ensamhet stora mängder mat på kort tid.
Både vid anorexi och bulimi är det vanligt att man använder laxativ eller vätskedrivande läkemedel. Båda störningarna kan leda till allvarligt undernäringstillstånd. Gemensamt för ätstörningar är att man hemlighåller dem för andra, och har skuld– och skamkänslor i samband med det egna agerandet.
Faktorer som utsätter människan för ätstörning
Ätstörning påverkas ofta av flera sammansatta faktorer. Samhället, familjen, relationerna, biologin och utvecklingen i ungdomen kan vara påverkande faktorer vid utvecklingen av en ätstörning.
Omgivningen
Ätstörningar är kända specifikt i den västerländska kulturen, där de är kopplade till ett utseendecentrerat tänkesätt. Slankhet är förknippad med definitioner som vacker, framgångsrik, effektiv, hälsosam och glad.
Problem med självkänslan
Problem med självkänslan ökar benägenheten och risken för ätstörningar. Kontroll över ätande kan vara ett försök i att kontrollera livet i sådana situationer när annat är osäkert. Då kan avvikelser från våra egna regler angående maten och ätandet, väcka starka känslor av ångest och självhat.
Ärftlighet
Utvecklingen av ätstörning kan påverkas av vår ärftlighet, men det garanterar ändå inte vårt insjuknande. Om vår förälder lider av en ätstörning, har vi som barn en högre risk att drabbas.
Traumatiska upplevelser
Även traumatiska upplevelser som förlust i familjen eller i andra relationer, en olycka eller att att bli utsatt för våld, kan trigga igång en ätstörning.
Personliga faktorer
Personliga faktorer såsom självkritisism, perfektionism och emotionell känslighet påverkar också varför några av oss insjuknar och andra inte.
Förändringar ökar risken för insjuknande
Ofta hänger utvecklingen av en ätstörning ihop med förändringar i livet. Därför är risken för insjuknandet mycket hög i puberteten och ungdomen. Även stress av olika livshändelser och psykisk press kan trigga igång ätstörningen.
Stora förändringar i en studerandes liv kan till exempel vara:
- påbörja studierna på en ny ort
- förflyttningen från barndomshemmet till det egna hemmet
- flytt eventuellt till en ny ort
Att knyta nya sociala relationer och hitta vår egen plats och identitet i studiegemenskapen, är utmaningar som inte alltid är självklara eller enkla.
Hjälp för ätstörningar – När, var och varför?
Överdriven fokus på viktminskning, vikt eller vår egen kropp, är skadligt och ökar risken för insjuknande i ätstörning. Om vår vikt och strävan efter dess kontroll styr och dominerar vårt liv och våra handlingar, behöver vi söka hjälp.
Tillfrisknande kräver professionell hjälp
När du misstänker en ätstörning eller över huvudtaget att ditt förhållande till mat inte är som det ska, är första steget till hjälp att boka tid hos en läkare. Du kan boka en tid till exempel genom studenthälsovården eller hälsostationen.
Läkaren kan kartlägga ditt fysiska tillstånd och bedöma ditt vårdbehov. Det är viktigt att också få hjälp för de psykiska symptom som kommit med ätstörningen. Läkaren kan hänvisa dig vidare.
Tankar som riktar sig mot ätandet, träning och kontrollen över vår egen kropp, är ett sätt att undvika psykisk dåligt mående. Det är viktigt att behandla både de fysiska och mentala aspekterna av en ätstörning. Behandlingarna är ömsesidigt stödjande och ger bästa möjliga utgångspunkt för återhämtningen. Tillfrisknandet är ofta en lång process och kan kräva uppföljning hos läkaren i flera år, såväl som din egen psykoterapi. Det är dock bra att veta att alla har en chans att tillfriskna. Utgångspunkten är din egen, äkta önskan om förändring och att söka hjälp.
Läs mer
- ahmimishäiriö (BED) – DUODECIM
- Anoreksia – DUODECIM
- Bulimia – DUODECIM
- Syömishäiriöliitto-SYLI ry
- Kost och levnadsvanor: https://thl.fi/sv/web/kost-och-levnadsvanor (THL)