Generell

0

I samband med kommunalvalet publicerar vi en serie blogginlägg, i vilka riksdagspartiernas politiska studentorganisationer tar ställning till mentalvårdspolitiken. Nyyti vill öka samhällsdebatten kring psykisk hälsa och på så sätt främja röstningsaktiviteten. Du kan bekanta dig med Nyytis kommunalvalsmålsättningar här. På sidan hittar du också en närmare tidtabell för valet.

En bekant till mig uppdaterade denna vecka på Instagram att hon äntligen får den psykoterapi som hon väntat så länge på. Samtidigt som jag var otroligt glad för hennes skull, blev jag även bekymrad, eftersom varken psykoterapi och eller någon annan behandlingsform borde vara något man behöver vänta länge på. Behovet av stöd för den psykiska hälsan är lika akut som vid problem med den fysiska hälsan och därför borde det snabbt finnas tillgänglig vård. Våra mentalvårdstjänster är emellertid underresurserade. Min bekanta på Instagram är inte den enda som råkat i en dylik situation. Jag har följt med hur alltför många människor som sökt vård blir tvungna att vänta länge på att få vård. Alltför ofta får vi inte rätt slags vård innan vi mår så dåligt att vi måste tas in på en vårdavdelning på sjukhuset. 

De ungas psykiska hälsa har varit på tapeten särskilt nu under coronatiden. Distansarbete och distansstudier har fört oss långt från varandra. Vi sitter ensamma hemma i våra bostäder. För många har de problem som redan länge funnits under ytan nu blivit konkreta och å andra sidan har de psykiska störningar som redan funnits förvärrats. Situationen är svår. De unga behöver nu ett stort mentalt stöd, men samtidigt är det svårt att få hjälp. 

Den psykiska hälsan behandlas som om den endast var ett trevligt tillägg, som det inte alls är lika bråttom att behandla som t.ex. en ögoninflammation eller en bruten arm. Det känns som om det proportionellt sett riktas mera resurser för behandlingen av den fysiska hälsan, vilket är fullständigt absurt. 

Var femte finländare har störningar i den psykiska hälsan och en betydande del av dem börjar redan i barn- och ungdomsåren. Därför är det viktigt att förebygga störningar i den psykiska hälsan uttryckligen hos barn och unga och att vårda dem som redan insjuknat. 

Fastän man är medveten om problemen, är situationen dålig. För närvarande får endast hälften av dem som kämpar med sin psykiska hälsa den vård de behöver. Detta leder inte enbart till att mentalvårdsproblemen ökar. Samtidigt som psykisk ohälsa är en personlig katastrof, är det också ett samhälleligt problem. Över hälften av de sjukpensioner som beviljas beror på problem med den psykiska hälsan. Likaså har en betydande del av dem som får sjukdagpenning störningar i den psykiska hälsan. Störningar i den psykiska hälsan kostar staten sammanlagt elva miljarder euro varje år. 

Vilka åtgärder finns för att förebygga dessa problem? Den psykiska hälsan är inte okomplicerad, och goda mentalvårdstjänster kan inte tryggas med ett enda beslut. Likväl skulle den terapigaranti som diskuterats redan i flera år för närvarande vara en betydande förbättring. Den skulle garantera en snabb tillgång till psykoterapi eller annan psykosocial vård efter det första besöket på hälsovårdscentralen. Terapigaranti skulle kosta sammanlagt ca 35 miljoner euro. Prislappen är liten jämfört med de nuvarande kostnaderna för psykisk ohälsa. Dessutom skulle terapigarantin betala sig tillbaka i takt med att kostnaderna för sjukfrånvaro och användningen av sjukförmåner minskar. Mentalvårdstjänster med låg tröskel skulle i samband med genomförandet av terapigarantin vara mer konkreta än någonsin. 

Regeringen vill emellertid inte genomföra terapigarantin som en självständig helhet, utan som en del av vårdgarantin, enligt vilken vård i icke-brådskande fall i fortsättningen borde fås inom en vecka från behovsbedömningen. Vårdgarantin innehåller inte någon noggrannare anteckning om hurdan mentalvård som borde ingå i basservicen. Ärendet framskrider sakta, delvis på grund av corona. Regeringen verkar ha glömt att snabba åtgärder för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster är livsviktiga uttryckligen nu under coronatiden 

De ungas och barnens psykiska hälsa är också starkt bundet till familjelivet. Risken för depression ökar exempelvis om föräldern inte håller ett vakande öga på eller stöder barnet. Å andra sidan återspeglar sig även en förälders psykiska ohälsa på barnen. Familjerna behöver stöd från samhället för att kunna förebygga situationer där barnets eller förälderns psykiska hälsa rasar. Kommunerna borde emellertid bättre identifiera behovet av hjälp i familjerna och förebyggande rikta nödvändiga resurser till familjearbetet. Detta skulle avsevärt minska behovet av de allra sista utvägarna, som omhändertagande eller avdelningsperioder för unga. 

Det råder fortfarande ett stort stigma kring den psykiska hälsan. Fastän den ovan beskrivna hjälpen skulle finnas, är problem med den psykiska hälsan en så stor tabu, att man låter bli att uppsöka hjälp. Både jag och många andra har växt upp i en kultur där man ska klara sig själv. ”Man måste orka gå vidare hela tiden”, är en förgiftande attityd. I verkligheten är vi inte maskiner som är skapade för att prestera. Vår psykiska hälsa behöver omsorg och omvårdnad. Att bli fri från stigmat är delvis fast vid oss som individer. Bit för bit bygger vi ett friskare samhälle, där den psykiska hälsan är minst lika viktig som den fysiska hälsan. Depression, panikstörningar eller vilken som helst annan sjukdom som rubbar den psykiska hälsan kan kanske inom en snar framtid vara någonting som man kan tala lika öppet om som t.ex. diabetes eller sköldkörtelunderfunktion. 

Också samhället bidrar till att bryta tabun, inte endast vi som individer. Då man exempelvis i skolorna börjar framhäva den psykiska hälsans betydelse som en grundpelare för vår välfärd på samma sätt som tallriksmodellen eller det dagliga motionsbehovet, har den kommande generationen mer beredskap att söka hjälp. Det skulle vara mycket lättare för oss att märka att vi inte mår psykiskt bra om vi redan i de lägsta klasserna i skolan skulle få motsvarande beredskap att förstå vår psykiska hälsa som vår fysiska hälsa. 

För närvarande är arbetet för att främja finländarnas psykiska hälsa långt ifrån klart. Även jag har känt människor som fallit ur samhället. Fastän man strävat efter att bygga ett skyddsnät, ger det fortfarande vika alltför ofta. Därför kräver jag åtgärder som genuint förbättrar vår psykiska hälsa och med vilka vi kan bygga ett så starkt skyddsnät att ingen blir utan hjälp. Då det gäller den psykiska hälsan, ska man inte behöva vänta. Vår psykiska hälsa har inget lågt pris. Den är det värdefullaste vi har. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.