Jag kände till den gamla visdomen om att ett tunt brev betyder dåliga nyheter och ett tjockt brev betyder goda. Jag hade fått tunna brev från universiteten redan i ett par år, men sommaren innan hade jag lyckats läsa till inträdesproven, och jag hade haft många naturliga tillfällen att använda språket som jag behövde i mina studier. Också den sommaren jobbade jag på fabriken, och jag var livrädd för att jag skulle behöva spendera ytterligare ett mellanår på produktionslinjen. Trycket var massivt. Jag har aldrig haft en så stark känsloreaktion i mitt liv som när jag läste det tjocka brevet. ”Grattis, du har blivit antagen till Tammerfors universitet för att studera översättningsvetenskap”. Jag hoppade upp och ner, dansade, skrek, grät och skrattade.
Den stora känslan av lycka, glädje och lättnad började dock snart beskuggas av en gnagande känsla av panik och oro. Jag känner ju ingen i Tammerfors! Var ska jag bo? Vilka platser ligger nära universitetet? Hur flyttar jag dit hela min tvåa? Hjälp! En kompis från Tammerfors berättade om lämpliga stadsdelar, och jag la upp en sökannons om delad lägenhet på nätet. Jag hade redan hunnit få några svar när telefonen ringde. Det var en tjej i min ålder som skulle börja läsa samma huvudämne. Vi sökte lägenhet tillsammans, och min blivande lägenhetskompis kommentar ”klä dig fint då” när vi skulle träffa vår hyresvärd, har blivit ett stående uttryck i vår numera mångåriga vänskap. (För övrigt är det är jag som klär mig finare än hon i sina munkjackor.)
Min pappa hjälpte till med flytten ett par hundra kilometer bort, och de första fem dagarna i den nya studiestaden kände jag mig övergiven. Det var obligatorisk närvaro i vårt ämne, och vi började snart bli vänner i vår grupp på cirka 30 personer. Vår kärngrupp bestod av ett tiotal unga kvinnor och män, och vi levde ett vanligt, sorglöst, lyckligt studentliv. Vi knorrade över de stränga lektorerna och tunga studierna på kaféet, vi skrattade så att tårarna rann åt våra insiderskämt, vi stöttade varandra och började en livslång vänskap. När jag nu tänker tillbaka på mina studiekompisar, verkar det som att allt ständigt badade i den gyllene timmens solljus med ljuvligt sjungande Disney-fåglar i bakgrunden, men jag är fullt medveten om att saker kunde ha varit annorlunda.
När man flyttar till en annan ort för att studera är det ganska troligt att många andra studenter befinner sig i samma situation. Därför är det kanske lättast att lära känna andra just i det här inledande skedet, men det kommer säkert tillfällen också senare. Om det till exempel verkar gå intressanta personer på biämnenas föreläsningar, lönar det sig att söka sig till grupparbeten med dem, eller modigt fråga en studiekamrat på kaffe efter föreläsningen. Också vänskaper som till en början verkar osannolika kan bildas om man bara vågar öppna munnen! Universitet och yrkeshögskolor har också den fördelen, att man på fritiden kan delta i ämnesorganisationernas aktiviteter eller gå på till exempel motionskurser och gym. Man brukar se samma ansikten också på biblioteket, och man kan föreslå en gemensam paus. Dessutom lönar det sig att gå på stora studentevenemang och fester, även om att bli berusad inte är din prioritet nummer ett. Man kan råka på nya likasinnade människor överallt. Även om det kan vara lockande att åka tillbaka till hemortens välbekanta mönster, lönar det sig att fundera på om det är en bra idé varje vecka i detta nya skede i livet.
Att dela lägenhet kan verka som en obekväm tanke och vara ute nuförtiden, men fördelen är att man automatiskt har någon att prata med i vardagen. Det är förstås bra att fundera noga på valet av rumskompis om du alls kan påverka det själv. Att bo tillsammans är ett utmärkt tillfälle att öva målmedvetet, vänligt och öppet samtal, och de förhandlingsfärdigheter som du skaffar dig kommer definitivt att vara användbara senare i arbetslivet och relationer. Du kan också lära känna nya människor genom din rumskompis, och i stället för fester kan du till exempel ordna brädspelskvällar för vänner eller bekanta. Det är bra att åka på utbyte även om det känns nervöst, för att bo utomlands kan i bästa fall vara den bästa tiden i livet. Människor tenderar i allmänhet att ångra saker som de lämnat ogjorda snarare än saker som de gjort, så i nya situationer lönar det verkligen sig att våga.
Lämna ett svar