Vem är Nyyti rys nya ordförande Sanja Laitinen-Lindelöf?

13.1.2026

Nyyti rys årsmötet den 9 december 2025 valde ordförande och styrelseledamöter för Nyyti ry för verksamhetsperioden 2026–2027. Till ordförande valdes Sanja Laitinen-Lindelöf, med bakgrund i Finlands studerandekårers förbund – SAMOK.

Vem är du Sanja?

Jag är en alumn av organisations- och påverkansarbete och intresserar mig särskilt för hur samhälleliga strukturer påverkar människors vardag och möjligheter till delaktighet. Min bakgrund finns i studentrörelsen och det nationella intressebevakningsarbetet, och min passion riktar sig ofta till de platser där individens erfarenhet möter samhälleligt ansvar.

På fritiden är jag en ganska spontan person, men jag trivs särskilt bra med matlagning, gymträning och datorspel, både ensam och i varierande sociala sammanhang.

Vad fick dig att söka posten som ordförande för Nyyti?

Jag har länge upplevt organisationernas arbete som en betydelsefull och inspirerande del av gemenskapens och medborgaraktivismens historia. Under min studietid mötte jag ofta diskussioner om vilka färdigheter, vilken bakgrund eller vilken potential en människa behöver för att kunna vara en del av den förändring hon önskar se. För mig är hela vårt fantastiska organisationsfält svaret på detta, eftersom det allra första steget i förändringsarbete är att individen kan föreställa sig att saker kunde vara annorlunda.

I Nyytis arbete, både inom påverkansarbete och tjänster, känner jag igen helheter som motsvarar mina egna värderingar och mål, där strukturell påverkan och stöd till individens egen handlingskraft inte är separata eller samhälleligt irrelevanta frågor. Jag trodde och tror att jag kan lära mig mycket både av Nyytis anställda och av den sittande styrelsen.

Hurdan är du som ledare?

Som ledare strävar jag framför allt efter att vara en konsekvent och flexibel möjliggörare som tar ansvar utan att glömma syftet och potentialen i det gemensamma arbetet. Jag tror på delad expertis och kunskapsbaserat ledarskap, där riktningen är tydlig, besluten är välmotiverade och alla har utrymme att göra sitt arbete väl.

För mig är gott ledarskap ett ständigt utvecklande närvaroarbete som kräver både feedback och egen reflektion, och inom vilket det är både tillåtet och nödvändigt att föra även svåra samtal för att upprätthålla och stärka en gemensam vision och motivation.

Vad förväntar du dig av den kommande styrelseperioden?

Jag förväntar mig naturligtvis mycket bollplankande, möten med studenter och intressenter och framför allt en djupare förståelse för Nyytis verksamhet. Jag hoppas på en avslappnad och konstruktiv gemensam tid med både styrelsen och övriga kansliet, samt möjligheter att göra Nyytis expertroll mer känd som främjare av studerandes psykiska hälsa, samhällelig påverkare och tjänsteproducent.

Särskilt hoppas jag på gemensamt mod att prioritera – allt kan inte göras samtidigt, men mycket verkningsfullt kan åstadkommas när riktningen är tydlig och målet gemensamt.

Vilka ser du som de största utmaningarna i Nyytis verksamhetsmiljö under de kommande två åren?

En av de största utmaningarna är att organisationernas arbete fortfarande alltför ofta ses som en permanent lösning för samhällets glapp. Organisationerna är nu i akut behov av resurser och arbetsro, och detta är inte en organisationsfråga utan en samhällsfråga. Organisationer fungerar som röst, expert och medutvecklare som utmanar nuvarande strukturer, skapar grund för nya och bygger en framtid där det är undantag, inte regel, att falla mellan stolarna.

Vilka goda saker och styrkor ser du i den här tiden?

Medvetenheten om den psykiska hälsans betydelse ökar, och studenter och studiegemenskaper är mer beredda än tidigare att tala om ork, belastning och behov av stöd. Nyyti har stark expertis, förtroende i fältet och förmågan att förena stöd på individnivå med strukturellt påverkansarbete, vilket är särskilt värdefullt i denna tid.

Vilket budskap vill du förmedla till beslutsfattare när man ser bredare på unga och studerandes psykiska hälsa?

Psykisk hälsa är inte en individuell egenskap utan ett resultat av omständigheter och samhälleliga strukturer. Om studie- och levnadsförhållanden systematiskt orsakar belastning kan problemet inte lösas genom att lägga ansvaret på individen.

I beslutsfattandet innebär detta att psykisk hälsa måste beaktas som en del av all politik – från utbildnings-, social-, ekonomi- till arbetsmarknadspolitik. Det behövs långsiktiga, förebyggande lösningar som tryggar studerandes försörjning, tillgång till tjänster och möjligheten att studera utan oskälig belastning. Mer framtidstro, tack.