10

Under hela coronavåren har distansundervisningens konsekvenser för skolelevers och andra stadiets studerande diskuterats. Gott så – det har handlat om betydande förändringar i vardagen. Liknande överväganden har emellertid inte hörts i offentligheten angående högskolestuderande, även om också högskolorna slog igen dörrarna på grund av pandemin.

”Också högskolorna har tagit ett enormt digitalt språng under de gångna månaderna, och förhoppningsvis har de praxis för undervisning och studier på distans vilka visat sig fungera väl kommit för att stanna. Distansstudier har emellertid också en avigsida. Studerandena har under coronavåren varit mer utmattade än tidigare år och upplevt ökad stress på grund av distansarrangemangen. Redan utgångsläget var oroväckande – enligt den senaste hälsoundersökningen bland högskolestuderande hade 30 procent psykiska svårigheter och en tredjedel upplevde stor stress”, konstaterar Sanni Lehtinen, ordförande för Nyyti ry.

Den långtgående rekommendationen om distansarbete upphör i början av augusti. Det är viktigt att även fundera på arrangemangen med distansstudier och vilka lärdomar som kan dras av den här våren. En del högskolor har redan meddelat att de första studieavsnitten under läsåret ordnas på distans, om än med vissa undantag. I det fall att distansundervisningen fortsätter, måste man se till att arbetsmängden per studieperiod inte blir orimligt stor i och med distansarrangemangen. Dessutom är det av fundamental vikt att man vid planering och genomförande av studierna tryggar tillräckligt stöd och handledning. Även i fråga om svårigheter med ork eller psykiska problem måste det finnas stöd att få snabbt och med låg tröskel.

”Det är tungt att vara tvungen att orka ensam. Antalet studerande som ofta upplever ensamhet har ökat under hela 2000-talet. Enligt olika enkäter som utförts vid högskolor och av studentkårer verkar det som om ensamhet har blivit vanligare under den här våren, och många känner sig fjärmade från sin studiegemenskap”, berättar Minna Savolainen, Nyytis verksamhetsledare.

Den betydelse känslan av tillhörighet har ska inte underskattas. Gemenskap är av central betydelse för människor psykiska hälsa. Socialt stöd och känslan av tillhörighet hänger ihop med god psykisk hälsa och främjar studerandenas förmåga att orka med och klara av sina studier. Att studera i ett sammanhang där man välkomnas och ges stöd under hela studievägen är också betydligt mer givande.
”Studentorganisationerna gör varje läsår ett enormt arbete för att främja gemenskap. Högskolorna bör därför vända öronen till just dessa i frågor om hur man bygger upp gemenskap”, säger Lehtinen.

Riksdagen riktade i sin tilläggsbudget i juni satsningar i miljonklass till handledning av högskolestuderandena och stärkande av studerandenas psykiska hälsa. Det är rätt riktning. Insatser för studerandenas hälsa betalar sig själva. Studieförmåga kommer i framtiden att vara en arbetslivskompetens, men är också värdefull i sig. Studerandena måste visas omsorg under hela studievägen – också på högskolenivå.

Mer information
Sanni Lehtinen, Nyytis ordförande (+358 40 823 6077, sanni.lehtinen@nyyti.fi)
Minna Savolainen, Nyytis verksamhetsledare (+358 44 589 6117, minna.savolainen@nyyti.fi)

Källor
Helsingfors universitet 2020
Hälsoundersökning bland högskolestuderande 2016
SAMOK ry 2020
Tammerfors 2020 inkl. TAMK (finns på universitetets intranät)
Åbo universitets studentkår 2020
Finansministeriet 2020