Ilska 

Ilska skyddar och hjälper oss att sätta gränser 

Ilska är en normal känsla som alla av oss emellanåt upplever. Det är en viktig känsla, eftersom den skyddar hjälper att försvara oss mot skadliga saker, sätta hälsosamma gränser och ger oss energi. Ilska kan uttrycka sig på flera olika sätt och i olika intensitet. Detta syns i mängden sätt och ord vi kan beskriva iska och hat. 

• irriterad, argsint, rasande 
• rustrerad, uttråkad, förbannad 
• rasande, arg, vresig 
• sårad, förbittrad
• ledsen, uppretad 
• likgiltig, cynisk 
• stridslysten, upprorisk
• hämndlysten.

Det är viktigt att vi hittar konstruktiva tillvägagångssätt för att uttrycka vår ilska. Om vi inte ger uttryck för vår ilska, vänder den sig lätt inåt. Då kan den orsaka depression, ångest och illamående. När vi uttrycker ilska på ett sunt sätt, förbättras och främjas det mentala välbefinnandet.  

Undertryckt ilska kan åstadkomma: 

• ångest och depression 
• psykosomatiska symtom såsom huvudvärk och magont 
• svårare tvångssyndrom utan andra uppenbara orsaker 
• ökade obsessioner och fixeringar 
• självkritik 
• passivt-aggressivt beteende 
• sölande och försening. 

Ilska är ofta svårt att acceptera och uttrycka  

Vår uppväxtmiljön påverkar hur vi själva tillåter oss att vara ilskna. Om vi som barn lärt oss att det inte är lämpligt att uttrycka ilska, är det ofta svårt också som vuxen. Vårt individuella temperament påverkar om vi uttrycker våra känslor lågmält eller högljutt, hur långsinta vi är och hur lätt vi brusar upp.  

I vår kultur är det inte alltid acceptabelt att öppet visa ilska eller förargelse. I många andra kulturer är det mer tillåtet att uttrycka sina känslor öppet och kraftigt. I Finland anses det ibland redan vara olämpligt beteende, att vi talar med hög röst eller framför saklig kritik. Attityden till mäns och pojkars uttryck av ilska kan vara tolerantare än till kvinnors och flickors. Många av oss har därför lärt oss att undertrycka sin ilska inom oss.  

Många av oss håller tillbaka och förnekar våra arga känslor som ilska. I bakgrunden kan det finnas bland annat: 

• överdrivet behov att behaga andra människor 
• rädsla för att förlora viktiga människorelationer 
• att vi redan som barn lärt oss att det är ett fåligt beteende att uttrycka ilska 
• överdrivet behov att kontrollera – eftersom ilska är den minst rationella av våra känslor, är den svårast att kontrollera.

Tips till att hantera ilska  

Att öva på att uttrycka ilska, är en process som kan fortsätta hela livet. I början kan du bli överraskad av hur stark ilskan som samlats inom dig kan vara. Låt dig inte skrämmas av dina känslor utan bekanta dig med dem och lita öppet på dem. När du tillåter dig att uttrycka ilska känner du dig ofta lättad och känslan av förargelse minskar. Om du är van att hålla ilskan inom dig, kommer inte ske någon förändring på direkten.  

• Lär dig att acceptera också dina ilskna sidor som en del av dig själv. 
• Tillåt dig vara förargad och ilsken när någon sårar dina känslor, behov eller gränser. 
• Kom ihåg att alla känslor är alltid rätta och berättigade. Du har rätt att vara förargad. 
• Ilska betyder inte att du bör eller får agera aggressivt.

Analysera din egen inställning till ilska  

Det är lättare att behandla och uttrycka känslan av ilska om du granskar den genom dina egna upplevelser. 

• Vilka slags människor, situationer eller händelser förargar dig? 
• Tillåter du dig själv att bli ilsken? 
• Hur känns det att vara ilsken? 
• På vilket ställe i kroppen känns ilskan? 
• Hur ställer sig din närmaste krets till att du blir arg? 
• Hur uttrycker du din ilska? 
• Vad sade man till dig när du som barn var arg? 
• Är ilskan en främmande, avlägsen eller skrämmande känsla för dig?

Uttryck din ilska konstruktivt  

• Lär dig att uttrycka klart och konstruktivt om vilka saker förargar dig och varför. 
• Lär dig att försvara dig sakligt och klart. 
• Gräla på ett uppbyggande sätt. Ta ansvar för dina känslor och uttryck dig bestämt. Lär dig att vid behov be om ursäkt. 
• Lär dig att lyssna till dig själv och dina behov som ilskan grundar sig på. 
• Du kan till exempel föra dagbok över saker som förargar dig. Reservera tid t.ex. 15 minuter. Gå inte tillbaka och ändra eller korrigera.
• Texten. Sluta skriva när den reserverade tiden går ut. Om du vill kan du senare gå tillbaka till texten.

Med hjälp av följande tips kan du fysiskt ge utlopp för din ilska 

• avlägsna dig från rummet 
• gå ut 
• gå på träning eller en motionsrunda 
• bulta på en stor dyna eller boxsäck 
• skrik ut i dynan eller skrik utomhus
• hugg ved eller gör annan fysisk träning.

Sök hjälp vid behov  

Om din ilska går över i helt okontrollerad aggressivitet eller om du känner vilja eller behov av att skada antingen dig själv eller andra människor fysiskt, finns det behov av att söka hjälp. 

Ta kontakt med: 

• hälsovårdare eller läkare 
• psykolog eller psykoterapeut 
• högskolepastor 
• kamratstödsgrupp 

 Med en yrkesutbildad person kan du tryggt öva på att uttrycka känslor av ilska. 

Läs mer  

• Lär dig handskas med dina känslor: https://www.mielenterveystalo.fi/sv/nuoret/tietoa_mielenterveydesta/mielenterveyden_vahvistaminen/Pages/tunteet_haltuun.aspx (Psykporten)