En lagom mängd stress

En lagom mängd stress


Stress hör tidvis till vardagen. Det är helt normalt och till och med nödvändigt. Stress kan nämligen ibland också vara bra. En lagom mängd stress gör oss raskare och får oss att göra saker effektivt.

En lagom mängd stress gör oss raskare och får oss att göra saker effektivt.

För mycket stress hör emellertid inte till en bra vardag – åtminstone inte långa tider åt gången. För mycket stress får vardagen att kännas tung och tröttande. Det är bra att lära sig att känna igen symptom på stress och utmattning i tid och öva olika sätt att lindra stressen.

Hotfulla och överansträngande situationer stressar

Stress uppstår när du upplever att din förmåga och dina färdigheter inte räcker till eller att du måste pressa dig till bristningsgränsen. Det finns mycket som kan orsaka stress, som

  • ständig brådska
  • förändringar i människorelationer och livssituation
  • ensamhet och brist på sociala relationer
  • brist på stöd
  • ekonomiska problem
  • oresonliga krav och tidtabeller
  • en ansträngande livsstil

Ibland kan också positiva saker som ett nytt förhållande eller att bli utexaminerad vara stressande. Stress är mycket personligt. Sådant som stressar vissa kanske inte berör andra alls. En del människor blir också lättare stressade än andra. Till exempel dina personlighetsdrag, ditt temperament och din livssituation påverkar hur du upplever stress. Stressen blir ofta värre om du eller andra har för höga förväntningar eller ställer för höga krav.

Ibland kan också positiva saker som ett nytt förhållande eller att bli utexaminerad vara stressande.

Tillfällig stress gör dig handlingskraftig

När du är ivrig och koncentrerar dig på vad du gör är du ditt bästa jag. Bra stress gör dig färdig att handla, ger dig energi och hjälper dig att koncentrera dig. Om du inte känner någon stress alls kan det hända att du inte får något till stånd. Stress säger också vilka saker som är viktiga för dig. Därför stressar de dig!

Det viktigaste är att avgöra om du är stressad tillfälligt eller ständigt. Kortvarig stress orsakar i allmänhet inga problem – den får människor att göra sitt bästa. Långvarig stress kan däremot vara skadlig på många sätt.

Känn igen när du är för stressad

Det lönar sig att lära sig känna igen symptomen på för mycket stress. Du kan ta tag i dem innan pressen blir för stor. Lär dig att lyssna på dig själv, eftersom stressymptomen är olika för olika människor. Typiska symptom är till exempel:

  • Olika fysiska symptom, såsom huvudvärk, muskelspänning och -smärta, hjärtklappning, yrsel, magbesvär eller -smärta
  • Känslomässiga symptom, som irritation, ångest, gråtmildhet, nyckfullhet, nedstämdhet
  • Symptom som syns i beteendet, bland annat sömnstörningar, tillbakadragenhet, otålighet, nervositet och rastlöshet, sölande
  • Symptom som påverkar tänkandet, som koncentrationssvårigheter, pessimistiska tankar, svårigheter att ta beslut, ökad självkritik, minnesstörningar.

Det lönar sig att lära sig känna igen symptomen på för mycket stress.

Långvarig stress kan orsaka svåra hälsoskador, som hjärtsjukdomar, svår depression, högt blodtryck samt trötthet och sömnstörningar. Sök vid behov professionell hjälp från hälsovården.

Lär dig hantera stress

Om du lär dig hantera stress kan du hålla stressen på en nivå där dess skadeverkningar inte stör dig. Med stresshantering kan du fokusera på att

  • påverka situationen som orsakar stress
  • påverka dina egna tankesätt
  • minska effekterna av stress.
 Besegra den stressande situationen

Börja med det enkla. Om orsaken till stressen är att du är utomhus för lite eller inte vilar tillräckligt, ändra din dygnsrytm. Ibland gäller förändringarna något större, som att byta studieplats eller -inriktning. Prioritera och fundera vad som krävs för en förändring.

Prioritera och fundera vad som krävs för en förändring.

Ofta har stress att göra med en specifik situation, till exempel med att hålla ett föredrag. När du stöter på den stressande situationen flera gånger får du viktiga erfarenheter om hur du kan klara situationen. Du kan också låta bli att gå in i sådana stressande situationer som inte är nödvändiga.

Träna dina tankar
  • Tro inte att du är sämre än andra.
  • Stanna upp och bedöm situationen i lugn och ro: identifiera dina egna gränser och resurser.
  • Var snäll mot dig själv. Var nöjd med det du åstadkommit.
  • Överge för stora krav. Förhåll dig snällare till dig själv.
  • I stället för att älta och oroa dig, sök konkreta lösningar på situationen.
  • Sträva efter att acceptera det som redan hänt och se framåt.
  • Kom ihåg att världen inte går under av små bekymmer. Det är förståeligt och acceptabelt att göra misstag.
  • Tro på din egen förmåga att hantera stress och påverka ditt liv.
Minimera verkningarna av stress

Tidshantering är ett bra sätt att handskas med stress. Prova följande tips:

  • Planera din tidsanvändning noggrant.
  • Fråga dig själv: ”Vad är relevant och i vilken ordning behöver allt göras?”
  • Ställ upp långtids- och korttidsmål. Gör en tidtabell med små steg för att uppnå respektive mål.
  • Prioritera dina uppgifter. Stryk onödigt arbete och be andra om hjälp.
  • Reservera tid för trevliga saker som du tycker om.

Tidshantering är ett bra sätt att handskas med stress.

Utnyttja också dina människorelationer när du är stressad:

  • Ta emot stöd om någon erbjuder det.
  • Tala om stress med familj och vänner.
  • Sök dig till andra trots att du inte alltid har lust.
  • Håll dina egna gränser och låt inte andra köra med dig. Var bestämd.

A och O är att ta hand om dig själv i vardagen:

  • Håll igång rytmen i vardagen och dina bekanta rutiner.
  • Motionera på ett sätt du tycker om.
  • Sov tillräckligt.
  • Ät hälsosamt och regelbundet.
  • Använd alkohol bara med måtta.
  • Gör sådant som är trevligt och får dig att må bra.
  • Lägg till naturelement i din vardag.
  • Skäm bort dig själv.
  • Slappna av varje dag.

Att fundera på
  • Hur vet du att du är stressad?
  • Hur påverkar stressen din ork?
  • Hur hanterar du din stress?