Stress och depression

Stress och depression


Känn igen stress och depression

Stress och depression kan uppstå av flera olika faktorer och de påverkar människorna på olika sätt. Om man är stressad eller deprimerad kan det kännas speciellt svårt att klara sig ur besvärliga situationer. På dessa sidor hittar du information om hur du kan identifiera och lindra både stress och depression.

Om man är stressad är det ofta svårt att koncentrera sig och fatta klara beslut. Utdragen stress yttrar sig som fysiska symtom, såsom aptitlöshet eller sömnlöshet. Stressen minskar när du lär dig att identifiera dess orsaker och symptom.

Stress och depression påverkar människorna på olika sätt.

Depression är ibland en naturlig del av livet eftersom det är oundvikligt att man då och då möter sorg, förluster och förändringar. Då är nedstämdhet ett normalt sätt att reagera på tråkiga saker. Utdragen depression kan övergå till sjukdom. Om du lär dig att identifiera symtomen på depression kan du också hitta medel att påverka dem.

Få grepp om stressen

När man är stressad förefaller svåra situationer hotfulla, inte utmanande. Utdragen stress yttrar sig som aptitlöshet, sömnlöshet, fysisk verk eller smärta. Effektivitet kan sjunka och du kan glömma saker. Dessutom kan omsorgen om dig själv bli lidande.

Om man är stressad är det ofta svårt att koncentrera sig och fatta klara beslut.

Om du identifierar dessa symtom i dig själv kan du reducera stressen bland annat med följande medel:

  • Överlåt ansvar och uppgifter till andra, om möjligt. Om det känns svårt att dela ansvaret, försök sätta en tidsgräns för när och hur du är anträffbar och tillgänglig.
  • Gör upp en lista över ogjorda arbeten och prioritera dem. Komplettera listan då och då, helst genast när du kommer att tänka på en sak som är ogjord. Även om arbetsmängden inte minskar, får du mera krafter att uträtta saker i stället för att oroa dig för dem.
  • För att kunna ändra på tidtabellen för planerade arbeten skall det finnas utrymme i den. Dela upp uppgifterna i mindre delprestationer. På detta sätt får också större arbeten dimensioner som är lätta att behärska. Man känner ofta tillfredsställelse över utförda arbeten. Framgångsrikt slutförda uppgifter kan strykas över på listan.
  • Gör kompromisser. Tänk på vilka saker du inte vill och vilka du kan avstå ifrån.
  • Du behöver egen tid. Det är viktigt att reservera tid också för sig själv. Dessutom är det bra att förklara för närstående att ditt behov av ensamhet inte beror på dem utan att du behöver tid för att andas ut. Utan förklaring förstår alla inte nödvändigtvis ditt behov av ensamhet.
  • Semestra när du har möjlighet. Försök ordna semester när du är i behov av den. Om det bara inte går att ordna semester, försök ordna din vardag och dina tidtabeller så att dina dagliga sysslor förändras på något sätt från det normala. Redan brytning av vardagliga rutiner och omväxling kan vara uppiggande.
  • Vakna upp tidigare. Snabb väckning kan öka stress genast på morgonen. Tänk på att en extra halvtimme kan hjälpa att hålla dig lugn, trots att den tidigare väckningen kan kännas förarglig.
  • Håll kontakt med dina vänner. Se till att du har tid för din familj och dina vänner. Om du inte alltid hinner träffa dina närmaste, ring, skicka e-post eller kort då och då.
  • Slappna av. Rejäl avslappning tar futtiga tio minuter av din dag, kortare avslappning en eller två minuter.
  • Ät och sov gott. Om du är stressad, se till att din kost är balanserad. Tillräcklig sömn är också speciellt viktig. Under stress och påfrestning blir sömnen ändå ofta osammanhängande och dålig. Några enkla tips kan bota sömnlösheten: arbete inte ända fram till sängdags. Lugna dig och koncentrera dig på dina egna kvällsrutiner. Drick inte koffeinhaltiga drycker eller alkohol sent på kvällen. Håll sovrumsluften sval och frisk. Slappna av när du kommit i säng.
  • Motionera. Motion är en utmärkt medicin mot stress. Motionera hur du vill, utöva dina favoritgrenar.

Du kan reducera stressen bland annat med följande medel.

Få bukt med depressionssymtomen i tid

Sorg och nedstämdhet hör till friska människors grundläggande reaktioner och de hör till livet ibland. Utdragen depression kan bli en sjukdom. Orsakerna till depression varierar. Oftast har de samband med en upplevelse eller en livssituation som binder mentala resurser.

Då är nedstämdhet ett normalt sätt att reagera på tråkiga saker. Utdragen depression kan övergå till sjukdom.

För unga kan en speciellt häftig upplevelse vara att sällskapsförhållandet upphör, eller att en vän blir allvarligt sjuk eller dör. Man kan må dåligt också av gräl med föräldrar eller gräl mellan föräldrarna och av familjevåld. Också ekonomiska svårigheter och oro för framtiden skapar ångest.

Rikligt alkoholbruk och depression går mycket ofta hand i hand. Alkohol sänker utsöndringen av serotonin och åstadkommer därigenom depression.

Känn igen symtomen på depression

Symtom på depression är bland annat:

  • ständigt dyster, bedrövad och tom sinnesstämning
  • känslor av skuld, hjälplöshet och värdelöshet
  • brist på initiativförmåga och koncentrationsförmåga
  • oförmåga att känna njutning eller intresse
  • sömnstörningar, trötthet
  • känsla av irritation, rastlöshet och ångest
  • sämre självkänsla och självförtroende
  • svagare intresse för sex
  • sämre aptit och avmagring
  • olika slags värk, förstoppning
  • självmordstankar.
Man kan själv påverka depressionssymtomen

Du kan själv påverka mildare symtom på depression till exempel med följande medel:

  • Grubbla inte ensam på dina problem utan tala om dem med dina närmaste.
  • Håll kontakt med dina vänner även om det känns svårt och du bara vill sluta dig inom ditt skal.
  • Skriv om det du känner. Skrivande hjälper att tänka på vilken din situation är.
  • Gå ut, rör på dig. Motion har en positiv inverkan på humöret.
  • Håll fast vid dina intressen även om det är svårt. Att ge upp medför ökad depression.
  • Fundera på om det finns stressfaktorer i ditt liv som du kan lindra.
  • åll semester.

Mörkerdepressionen i samband med den mörka årstiden kan lindras med hjälp av så kallad ljusterapi.


Läs mera

Stress:

Information om stress – SHVS Hälsodatabank

Välbefinnande och stress – Nyytis livskunskapsmaterial (på finska)

Aro, A. 2001. Kun on niin kiire, ettei ehdi tehdä mitään. Edita.

Jaari, A. 2007. Kylliksi itselleni. Edita.

Katajainen, A., Lipponen, K. & Litovaara, A. 2003. Voimavarat käyttöön. Hyvää oloa ja onnellisuutta.

Pietikäinen, A. 2010. Joustava mieli – vapaudu stressin, uupumuksen ja masennuksen yliotteesta. Porvoo. Duodecim.

Vartiovaara, I. 2008. Stressaa! Hyvä paha paine. Duodecim.

Depression:

Information om depression – SHVS Hälsodatabank

Masennuskysely (BDI) – Mielenterveystalo (på finska)

Furman, B. Valtonen, J. 2000. Jossain on ilo. Tietoa ja toivoa masennuksesta kärsiville ja heidän läheisilleen.

Hayes, S. & Smith S. 2009. Vapaudu mielesi vallasta ja ala elää. Gummerus.