Lärdomsprov

Lärdomsprov


Lärdomsprov

Till varje skolestuderandes examen hör genomförande av ett lärdomsprov. Gradu, diplomarbete, annat lärdomsprov eller examensarbete genomförs i allmänhet i slutet av studierna, vilket också är en övergångsperiod från den välbekanta studievärlden till arbetslivet.

Nästan alla som utför lärdomsprovet känner i något skede osäkerhet och ångest i arbetet med detta vetenskapliga alster som ofta är deras första.

När lärdomsprovet hakar upp sig

Lärdomsprovet har ofta samband med frågor om utexaminering och övergången till arbetslivet, och om att bli självständig och den egna identiteten. Studerandens uppfattning om sig själv och sina färdigheter påverkar stort vilken erfarenhet man får av arbetet.  Om arbetet med lärdomsprovet går trögt kan orsakerna till att det hakar upp sig vara redan för länge sedan anammade uppfattningar och föreställningar om sig själv. De är inte nödvändigtvis sanningsenliga men kan ändå starkt påverka arbetet med lärdomsprovet.

Nästan alla som utför lärdomsprovet känner i något skede osäkerhet och ångest i arbetet.

Stanna upp och tänk på vad det egentligen är som försenar arbetet. När du identifierar hindret kan du också bli av med det.  Enligt rådgivningspsykologen Tarja Jäntti ligger bakom fastnandet ofta en känsla av att den egna förmågan inte räcker till för prestationen som krävs. Studeranden kräver för mycket av sig själv och då känns allt som man skriver otillräckligt. Självkritiken censurerar och omintetgör de egna idéerna och tankarna redan innan studeranden ens själv blivit ordentligt medveten om dem.

Strävan efter fulländning tär på kreativiteten

Hur kan man sänka orealistiskt höga anspråksnivåer och stärka förtroendet för den egna förmågan? Stanna upp och tänk på vilka föreställningar eller tankemodeller som ligger bakom en sådan nedslående självkritik. Anspråksnivån och den egna förmågan skall vara i balans.

Till osäkerheten kan bidra insikten om att det inte heller inom vetenskapen finns ett enda rätt sätt att behandla en viss fråga. Tanken öppnar ett helt nytt perspektiv till vetenskapens och världens ofullständighet och till att det inte finns en auktoritet som kunde bekräfta att studerandens lösningar är de rätta. Insikten befriar också den studerande från att eftersträva acceptans och fullkomlighet, och då kan bristen på självförtroende i samband med dem underlättas.

Stanna upp och tänk på vad det egentligen är som försenar arbetet. När du identifierar hindret kan du också bli av med det.

När den egna anspråksnivån och självständigheten ställs i vettigt förhållande får kreativiteten utrymme och det blir möjligt att arbeta sig mot målet.  Psykologen Totte Vadén har ingående behandlat föreställningar och tänkesätt i samband med graduarbete i sin artikel ”Kun gradusta tulee liian iso (När gradun blir för stor) ”. Källuppgifterna hittar du nere på sidan.

Självständigt knogande – inte ensamt

Lärdomsprovet förutsätter förmåga till självständigt tänkande. Det betyder ändå inte att man borde arbeta helt ensam, utan stöd från andra. Tvärtom, respons hjälper ofta att gestalta den egna förmågan mera realistiskt.  När man har en realistisk syn på arbetet med lärdomsprovet kommer man i gång med det. Alla skribenter råkar ut för stunder då allt går i baklås, problem som man inte omedelbart kan lösa. Det viktigaste är att man också då litar på att problemen kan lösas.

Problem är en oumbärlig del av kreativt arbete och det går att komma över dem. Men om tron på den egna förmågan börjar tryta lönar det sig inte att bli ensam utan försöka få hjälp.

Stöd för genomförandet av lärdomsprovet kan fås från olika håll

Man behöver inte bli ensam med att genomföra lärdomsprovet. Stöd får du till exempel i guider, från andra studerande, studiepsykologer och studenthälsovårdens tjänster.

Lärdomsprovet förutsätter förmåga till självständigt tänkande.

Gradutakuu (på finska) är en blogg som behandlar graduskrivning. På Gradutakuu-sidorna kan man dessutom diskutera (på finska) om hur lärdomsprovet genomförs.

Studiepsykologerna ger handledning och råd

Studiepsykologerna ger de studerande råd i olika frågor i anslutning till studierna. Till mottagningen kan söka sig studerande som vill

  • utveckla sina studiefärdigheter
  • dryfta sina mål
  • utreda andra frågor i samband med inlärning, studiemiljö eller orkande.

Fågor som kan behandlas på mottagningen är motivationsproblem, tentamensångest, tidsanvändning och svårigheterna i att göra en studie och i skrivningsprocessen. Också de som återvänder till studierna efter en paus kan behöva psykologisk studiehandledning.  Tröskeln för att komma till studiepsykologens mottagning har gjorts så låg som möjligt. Även om samtalsämnena främst gäller studierna får de studerande stöd också i problem som har samband med andra livssituationer.

Studerande stöder varandra

De studerande kan samla ihop grupper som baserar sig på kamratstöd, i vilka det är möjligt att diskutera frågor och känslor i anslutning till arbetet med lärdomsprovet. Annons om behovet av en grupp kan placeras till exempel på anslagstavlan eller e-postlistan.  Uppenbart finns det efterfrågan på grupper. När man delar med sig erfarenheter med personer i samma situation, känner man sig inte ensam. Det ger ytterligare uppmuntran och stöd för genomförandet av lärdomsprovet.

Man behöver inte bli ensam med att genomföra lärdomsprovet.

Mentalvårdstjänsterna hjälper

Universitetsstuderande kan i svåra livssituationer söka stöd hos Studenternas hälsovårdsstiftelses mentalvårdstjänster. De studerande kan kontakta SHVS också i situationer när det hakar upp sig eller man hamnar i trångmål i arbetet med lärdomsprovet. Studerande vid yrkeshögskolor kan vid behov kontakta sin egen studerandehälsovård.
Tilläggsuppgifter och guider för genomförandet av lärdomsprovet


Läs mera

Ekholm, K. 2002. Tee gradu. Verkkoajan tutkielmantekijän opas. BTJ Kirjastopalvelu. Helsinki.

Hakala, J. 2008. Uusi graduopas – Melkein maisterin entistä ehompi niksikirja. Gaudeamus. Tampere.
• Graduguiden erbjuder praktiska råd för dem som våndas över sin studie. Boken visar hur du kan spjälka upp gradun i små delprocesser. Genom att grabba tag i dem lyckas man kontrollera helheten och lärdomsprovet blir klart i vettig tid och med rimliga ansträngningar. Författaren har omfattande erfarenhet av arbete med lärdomsprov.

Hirsjärvi, S. & Remes, P. & Sajavaara, P. 2004. Tutki ja kirjoita. Tammi. Helsinki.
• Forska och skriv-boken ger svar på komplicerade problem med forskningsarbete. Boken är uppdelad i tre delar: den första är en introduktion till vetenskapsvärlden, den andra behandlar forskningsprocessen och den tredje publicering av vetenskapliga resultat.

Kinnunen, M & Löytty, O. (red.) 1999. Iso Gee – Gradua ei jätetä. Gummerus Kirjapaino. Jyväskylä.

Svinhufvud K. 2009. Gradutakuu. Tammi Oppimateriaalit. Helsinki.

Gradutakuu är en annorlunda graduguide. Gradutakuu hjälper dig att tänka igenom dina mål och utgångspunkter och att skriva ett för dig lämpat lärdomsprov. Boken inhämtar kunskap från modern forskning om skrivande och pedagogik, och innehåller ovärderliga anvisningar om läsning, uppsättning av mål och projektkontroll. Boken innehåller också behövlig grundinformation till exempel om referenser och centrala rättstavningsfrågor. Guideförfattaren har också en egen blogg (Gradutakuu, på finska).