Det finns många orsaker till ätstörningar

Det finns många orsaker till ätstörningar


Det finns många orsaker till ätstörningar

Ätstörningarna har ökat under de senaste årtiondena. I olika undersökningar antas 1–15 procent av kvinnorna lida av något slags ätstörningar.  På denna sida får du information om ätstörningar och faktorer som gör människan mottaglig för dem.

Ätstörningarna uppdelas i allmänhet i tre kategorier:

  • Vid självsvält dvs anorexi är viktminskningen avsevärd och självvållad. Medlen för viktminskning är oftast kontroll av ätandet, överdriven motion och ibland också kräkningar.
  • Vid hetsätning eller bulimi känner människan ofta stort behov av att glufsa i sig och äter stora mängder mat åt gången. Efter det försöker personen undvika att gå upp i vikt genom att kräkas och ofta fasta.
  • Till hetsätning (binge eating disorder) hör upprepade anfall av hetsätning under vilka människan äter i ensamhet stora mängder mat på kort tid.

Både vid anorexi och bulimi är det vanligt att man använder laxativ eller vätskedrivande läkemedel. Båda störningarna kan leda till allvarligt undernäringstillstånd. Gemensamt för ätstörningar är att man hemlighåller dem för andra, och har skuld- och skamkänslor i samband med det egna agerandet.

Vid ätstörningar förenas problemen

Problem i samband med ätande innehåller ofta drag från mer än en kategori. I problemen förenas i allmänhet olika funktioner som har att göra med kontroll av ätandet och kroppen, och upplevelsen av att tappa kontrollen.

Dessa är:

  • tvångsartad motion
  • stram diet
  • undvikande av hälsovådlighet har drivits till sin spets.

Strama tidtabeller och stela uppställda regler hör ofta ihop med ätstörningar.

Problemet har många definitioner

Gränsen mellan problemätande och normalt ätande är glidande. Problemen i samband med ätandet och kroppen fyller inte nödvändigtvis medicinska kriterier för ätstörningar men de kan åstadkomma lidande och avsevärt begränsa livet. Grovt taget kan man säga att det är fråga om ett problem när ätandet, maten och den egna kroppen blir alltför centrala frågor i livet.

Gemensamt för ätstörningar är att man hemlighåller dem för andra, och har skuld- och skamkänslor i samband med det egna agerandet.

Om man inte kan tänka på annat än kalorier och konsumtion kommer intressen, vänskaps- och andra sociala relationer i andra hand. Det finns risk för att hela livet kretsar kring maten och frågor om att undvika ätande eller att konsumera näring.

Faktorer som utsätter människan för ätstörningar

Ätstörningar är kända uttryckligen inom den västerländska kulturen där de kopplas ihop med ett utseendecentrerat tänkesätt. Slankhet förknippas med sådana attribut som vacker, framgångsrik, effektiv, frisk och lycklig.

Miljöfaktorerna som utsätter människan för ätstörningar har ökat. Det är omöjligt att säkert säga varför ätstörningar förekommer och varför någon insjuknar men andra inte. Vissa faktorer påverkar troligen uppkomsten av ätstörningar. Ofta utlöses sjukdomen av att utsättande faktorer hopar sig.

I skeden av förändring är risken större

Ätstörningar har ofta samband med förändringar i livet. Därför är risken att insjukna stor i pubertets- och ungdomsåren. De största utmaningarna i puberteten är att den egna kroppen förändras och att man skapar nya slags relationer till föräldrarna och det motsatta könet.

Exempel på stora förändringar i studielivet är att man:

  • påbörjar studierna på en ny studieplats
  • flyttar från barndomshemmet till ett eget hem
  • eventuellt flyttar till en ny ort.

Att knyta nya sociala relationer och att hitta den egna identiteten och en ny plats i studiegemenskapen är utmaningar som inte alltid är självklara eller lätta.

Strama tidtabeller och stela uppställda regler hör ofta ihop med ätstörningar.

Ätstörningar kan också utlösas av traumatiska upplevelser, till exempel att människorelationer går förlorade eller att man förolyckas eller faller offer för våld.

Levnadssätten förebygger sjukdomar

Också personliga riskfaktorer kan leda till ätstörningar. De som insjuknar kan vara till exempel perfektionister för vilka det är viktigt att uppnå målen man ställt upp för sig själv.

Problem med självkänslan kan också utsätta för ätstörningar. Kontroll av ätandet kan vara en strävan efter att behärska sitt eget liv i situationer där många saker känns osäkra. Då kan avvikelser från själv skapade regler ofta väcka stark ångest och självförakt.

Uppkomsten av ätstörningar kan också påverkas av arvsanlagen, men de bestämmer inte att man insjuknar. Om en förälder lider av ätstörningar har barnet ökad risk för att insjukna.

Livsmiljön och levnadssätten kan skydda människor som blivit utsatta på grund av arvsanlagen eller andra faktorer från att insjukna i ätstörningar.

Hjälp mot ätstörningar – när, var och varför

Att koncentrera sig på bantning, sin vikt och den egna kroppen är skadligt och utsätter för ätstörningar när det gör intrång på övriga saker i livet. I studielivet är sådana saker studierna, sociala relationer och intressen. Om vikten och strävan att kontrollera den dominerar livet, är det viktigt att söka hjälp.

Tecken på problem i samband med ätande är:

  • depressions- och ångestkänslor som har att göra med ätande, den egna kroppen eller motion
  • lust eller strävan efter att isolera sig från andra människor.

Fysiska symtom är bland annat:

  • sömnproblem och trötthet
  • svindel
  • utebliven menstruation.
Tillfrisknande förutsätter professionell hjälp

När du misstänker att du lider av ätstörningar är det första steget att söka hjälp och boka tid hos läkare. Läkaren kan kartlägga ditt fysiska tillstånd och bedöma ditt vårdbehov. Kostterapeuten ger information och samtalshjälp i näringsmässiga frågor.

Vid ätstörningar är det frågan om mentala frågor och då är det av största vikt att också få professionell hjälp av någon man kan tala om situationen med. Studerande som omfattas av SHVS kan med fördel boka tid hos rådgivningspsykologen vid mentalvårdsenheten.

Vid ätstörningar är det viktigt att sköta både den fysiska och den psykiska sidan. Båda stöder varandra och ger tillfrisknandet en möjligast god utgångspunkt.

Vid ätstörningar är det frågan om mentala frågor och då är det av största vikt att också få professionell hjälp

Tillfrisknandet är ofta en långvarig process och kan förutsätta kontrollbesök hos läkare under flera år samt egen psykoterapi. Det är ändå bra att veta att alla kan tillfriskna. Utgångspunkten är att man själv verkligen vill förändras och att man söker hjälp.


Läs mera

 

Hakala, Laura 2009. Siskonmakkarat – miltä syömishäiriö tuntuu, 3. täydennetty painos. Tammi.

Peggy, C. 2000. Syömishäiriöiden salainen kieli – miten ymmärtää ja hoitaa anoreksiaa ja bulimiaa. Tammi.

Ster, G. van der & Bergroth, R. 2006. Lupa syödä: opas syömishäiriöiden hoitoon. Edita.