Känslorna

Känslorna


Känslorna

Känslorna styr vårt handlande och är med i nästan allt vi gör. Identifiering av känslorna har samband med självkännedomen och känslan att kontrollera sitt liv. På dessa sidor får du information om känslor i allmänhet och om lycka och hat i synnerhet.

Känslorna är spontana reaktioner på yttre eller inre retningar. Känslorna är inte rätta eller felaktiga. Alla känslor är äkta, rätta och tillåtna. Grundläggande känslor brukar ofta definieras som hat, sorg, rädsla, kärlek, avsky, skam, njutning och överraskning. Det sägs att känslorna förvillar och förbryllar livet som styrs av information. Känslorna är ändå inte motsatsen till kunskap och vetskap. Kunskapen har en central position när känslor väcks och tolkas, och vid granskning av betydelsestrukturer och orsaker som lett till situationen.

Känslorna kan åstadkomma fysiologiska förändringar i kroppen:

  • ökad hjärtfrekvens och höjt blodtryck
  • svettning
  • rodnad
  • darrningar.

Känslorna påverkar humöret, handlingskraften och umgänget med andra människor. De kommer till synes i gester, ansiktsuttryck och beteende.

Känslorna är spontana reaktioner på yttre eller inre retningar.

Känslorna påverkar val man gör i livet

Känslorna frigör eller binder energi. De kan upplevas som och indelas i positiva och negativa. Dessa indelningar berättar ändå inte hela sanningen om känslorna och deras verkningar. Många känslor som definieras som negativa leder till ett slutresultat som kan vara mycket positivt med tanke på livskvaliteten och välbefinnandet. I stället för negativa kan vi tala om svåra känslor.

Positiva känslor såsom glädje, kärlek, entusiasm och godkännade skapar initiativkraft och frigör energi:

  • Lättare att knyta sociala relationer.
  • Lättare att hjälpa sina medmänniskor.
  • Mera mod att våga prova på nya saker.
  • Större kreativitet.

Man handlar obehindrat och lätt när man styrs av positiva känslor. Människan är i ett slags omedelbar aktiv interaktion med världen.

Svåra känslor är till exempel hat, avsky, skam, rädsla, smärta, känsla av misslyckande och känsla av ha blivit missförstådd. Dessa är viktiga känslor och signalerar om konflikt mellan den rådande situationen och behovet eller målet som är viktigt med tanke på välbefinnandet.

Känslorna påverkar humöret, handlingskraften och umgänget med andra människor.

Svåra känslor:

  • hjälper att identifiera förändringar
  • skapar beredskap för att upphöra med otillfredsställande verksamhet och omorganisera den.

Till exempel hat skapar beredskap för att avlägsna ett hinder och rädsla skapar beredskap för att dra sig ur situationen. Sorg gör att man förbereder sig på att avstå från viktiga behov och mål.  Ibland kan det vara jobbigt att utnyttja känslor som man upplever vara negativa. Bakom dem kan det finnas nog så smärtsamma upplevelser som förutsätter tankemässig genomgång dvs. psykiskt arbete.

Att lagra och gömma undan känslor

För det psykiska välbefinnandet är det viktigt att kunna förlänga och lagra effekten av positiva händelser. Känslorna åstadkommer då en maximering av upplevelsen att lyckas i det man gör och av de förhållanden som skapar nya kontakter.

På motsvarande sätt är det nyttigt att erfara negativa känslor i rätta situationer. Om man till exempel blir arg när de egna gränserna kränks får man krafter att försvara sig trovärdigt och att också signalera till omgivningen om det.

Känslorna kan också vara undangömda. Ibland kan vi så att säga vara latent irriterade över en sak, utan att vara medvetna om det förrän vi blir förargade över en oväntad smärre motgång.

Känslorna är ändå inte motsatsen till kunskap och vetskap.

Känslorna har också samband med något slags drivande kraft eller tvingande skäl. Under dess inverkan kan man göra saker som man senare ångrar. Om man är rädd vill man till exempel undvika objektet för rädslan ända tills det befinner sig i en omedelbar närhet eller i medvetandet. Om man är ilsken eller förargad vill man på liknande sätt ha kontrollen ända tills ett visst hinder har avlägsnats.

Känslorna avspeglar omgivningen

Moraliska känslor såsom skuld och skam begränsar asocialt beteende. Skamkänslan hör kanske till de smärtsammaste upplevelserna. Undvikande av skamkänslor uttryckligen motiverar människorna att hålla sig inom vissa gränser och att handla enligt vissa föredömen.

Skuld och till den hörande ”gottgörelse” och gruppmedlemmarnas fördömande dvs ”moralisk förargelse”:

  • främjar socialt umgänge
  • vittnar om gruppens värden och normer, om vad som är rätt och vad fel.

Känslokommunikation med medmänniskor utgör en betydande del av regleringen av känslorna. I ett positivt känslotillstånd strävar människor efter att spontant påverka andras sinnessstämning, utan särskilda ambitioner. Förstånd och förmåga att påverka andras sinnesstämning utvecklas redan tidigt. Små barn är både villiga att påverka sina kamraters känslotillstånd från negativa till positiva och vet hur de kan göra det.


Läs mera

Läs mera om att identifiera och bli medveten om känslor i Nyytis material om livskunskap (på finska).

Colemann, D. 1997. Tunneäly. Lahjakkuuden koko kuva. Otavan Kirjapaino.

Isokorpi,T., Viitanen, P. 2001. Tunnevoimaa! Tammi.

Laukka-Sinisalo, H. 1994. Tarina kahdesta sammakosta, eli kuinka löydät itsestäsi selviytyjän. Otava.