Ilska

Ilska


Ilska

Ilska är en viktig känsla – lär dig att uttrycka ilskan naturligt. Ilska är en normal känsla som alla upplever. Ilska skyddar en själv och ger energi. På dessa sidor hittar du information om ilska och hur man uttrycker den.

Ilska hör till ett normalt känsloliv.

Om man inte ger uttryck för ilska vänder den sig lätt inåt. Då kan den orsaka depression, ångest och att man mår dåligt. Då man uttrycker ilska på ett sunt sätt förbättras och främjas det mentala välbefinnandet.

Undertryckt ilska kan åstadkomma:

  • ångest och depression
  • psykosomatiska symtom såsom huvudvärk och magont
  • svårare tvångssyndrom utan andra uppenbara orsaker
  • ökade obsessioner och fixeringar
  • självkritik
  • passivt-aggressivt beteende
  • sölande och försening.

Förargelse och ilska beskrivs bl.a. av följande ord:

  • irriterad, argsint, rasande
  • rustrerad, uttråkad, förbannad
  • rasande, arg, vresig
  • sårad, förbittrad
  • ledsen, uppretad
  • likgiltig, cynisk
  • stridslysten, upprorisk
  • hämndlysten.

Det är ofta svårt att uttrycka ilska

Vår uppväxtmiljön påverkar det om vi själv tillåter oss att vara ilskna. Om man som barn lärt sig att det inte är lämpligt att uttrycka ilska är det ofta svårt också som vuxen.

I vår kultur är det inte alltid acceptabelt att man öppet visar ilska eller förargelse.

Individuellt temperament påverkar om man uttrycker sina känslor lågmält eller högljutt, hur långsint man är och hur lätt man brusar upp.  I vår kultur är det inte alltid acceptabelt att man öppet visar ilska eller förargelse. I många andra kulturer är det mera tillåtet att öppet och starkt uttrycka känslorna. I Finland anses ibland redan det vara olämpligt beteende att man talar med hög röst eller framför saklig kritik. Attityden till mäns och pojkars uttryck av ilska kan vara tolerantare än till kvinnors och flickors. Många har därför lärt sig att undertrycka sin ilska inom sig.

Det finns många orsaker till att man förnekar ilskan

Många håller tillbaka och förnekar känslan av ilska. I bakgrunden kan finnas bland annat:

  • överdrivet behov att behaga andra människor
  • rädsla för att förlora viktiga människorelationer
  • att man redan som barn lärt sig att uttryck av ilska är dåligt beteende
  • överdrivet behov att kontrollera – eftersom ilska är den minst rationella av våra känslor är den svårast att kontrollera.
Analysera din egen inställning till ilska

Det är lättare att behandla och uttrycka känslan av ilska om man granskar den genom egna upplevelser.

  • Vilka slags människor, situationer eller händelser förargar dig?
  • Tillåter du dig själv att bli ilsken?
  • Hur känns det att vara ilsken?
  • På vilket ställe i kroppen känns ilskan?
  • Hur ställer sig din närmaste krets till att du blir arg?
  • Hur uttrycker du din ilska?
  • Vad sade man till dig när du som barn var arg?
  • Är ilskan en främmande, avlägsen eller skrämmande känsla för dig?

Ge dig tid att lära dig behandla ilska

Om du vant dig vid att hålla känslorna av ilska inom dig sker inga förändringar i ett nafs. Råden på denna sida hjälper att bearbeta upplevelser och uttryck av ilska.  Övning på att uttrycka ilska är en process som kan fortsätta hela livet. I början kan du bli överraskad av hur stark ilskan som samlats inom dig kan vara. Låt dig inte skrämmas av dina känslor utan bekanta dig med dem och lita öppet på dem.

Om man inte ger uttryck för ilska vänder den sig lätt inåt.

När du tillåter dig att uttrycka ilska känner du dig ofta lättad och känslan av förargelse minskar:

  • Lär dig att godkänna också dina ilskna sidor som en del av dig själv.
  • Tillåt dig vara förargad och ilsken när någon sårar dina känslor, behov eller gränser.
  • Kom ihåg att alla känslor är alltid rätta och berättigade. Du har rätt att vara förargad.

Ge konstruktivt utlopp för din ilska:

  • Lär dig att uttrycka klart och konstruktivt om vilka saker förargar dig och varför.
  • Lär dig att försvara dig sakligt och klart.
  • Gräla på ett uppbyggande sätt. Ta ansvar för dina känslor och uttryck dig bestämt. Lär dig att vid behov be om ursäkt.
  • Lär dig att lyssna till dig själv och dina behov som ilskan grundar sig på.
  • Du kan till exempel föra dagbok över saker som förargar dig. Reservera tid t.ex. 15 minuter. Gå inte tillbaka och ändra eller korrigera
  • Texten. Sluta skriva när den reserverade tiden går ut. Om du vill kan du senare gå tillbaka till texten.

Med hjälp av följande tips kan du fysiskt ge utlopp för din ilska:

  • avlägsna dig från rummet
  • gå ut
  • gå på träning eller en motionsrunda
  • bulta på en stor dyna eller boxsäck
  • skrik ut i dynan eller skrik utomhus
  • hugg ved eller gör annan fysisk träning.

Sök hjälp vid behov

Om din ilska går över i helt okontrollerad aggressivitet eller om du vill skada fysiskt andra människor eller dig själv är det skäl att söka hjälp.

Ta kontakt med:

  • hälsovårdare eller läkare
  • psykolog eller psykoterapeut
  • högskolepastor
  • kamratstödsgrupp.

Med en yrkesutbildad person kan man tryggt öva på att uttrycka känslor av ilska.


Läs mera

Bourne E. J. 1995. Vapaaksi ahdistuksesta. Työkirja paniikista ja peloista kärsiville. Hakapaino Oy.

Keltikangas-Järvinen, L. 2000. Tunne itsesi, suomalainen. WSOY.

Lerner, H. (2002). Kiukku on voimaa. Otava.

Saaristo, T. 2005. Taikasanat eli miksi antaisin anteeksi. Kirjakas Oy.