Bestämdhet

Bestämdhet


Bestämdhet innebär att man försvarar sina rättigheter

Bestämdhet är det att man uttrycker sina egna behov, sina önskemål, sina åsikter och uppfattningar rakt på sak, uppriktigt och målmedvetet. På denna sida hittar du information om bestämdhet och medel att öva dig att vara bestämd i ditt eget liv.

Bestämdhet är beteende med vilket man kan försvara sina egna rättigheter utan att kränka andras rättigheter. Den baserar sig på uppfattningen att allas rättigheter och behov är lika värdefulla.

Bestämdhet innebär:
• att man tar ansvar för sitt eget liv
• mod att stå bakom sina egna ord
• att man vågar försvara sig

Att behaga andra är ofta något man lärt sig

Ibland kan det kännas oöverkomligt svårt att uttrycka sina känslor, att säga nej eller att be om något. Många har redan som barn lärt sig att behaga andra för mycket och inte bry sig om sina egna behov. Speciellt för kvinnor är det ofta typiskt att ge med sig och behaga andra och samtidigt ignorera sig själv.

Bestämdhet är en viktig del av en sund självkänsla. Välbefinnandet ökar när man är öppet sig själv och försvarar sina egna rättigheter. När du bestämt respekterar dina egna behov är det också lättare för andra att respektera dig.

Bestämdheten baserar sig på uppfattningen att allas rättigheter och behov är lika värdefulla.

Det är bra att öva sig i att vara bestämd

Var och en har rätt att dra upp gränser för vad man deltar i och vad man går med på i sina människorelationer. Överdriven smidighet och anpasslighet kan leda till ojämlika människorelationer och att man blir utnyttjad.

Brist på bestämdhet är ofta också förenad med:
• passivitet
• depression
• ångest
• att man mår dåligt invärtes.

Det är möjligt och det lönar sig att öva sig i att vara bestämd – speciellt om det känns främmande, svårt eller pinsamt. Innan man kan vara bestämd måste man lära känna sig själv. Först måste man lära sig förstå att var och en – också man själv – är värdefull och viktig.

Det lönar sig att öva sig i att vara bestämd.

Lär känna dina egna rättigheter

Följande förteckning hjälper dig att lära känna de egna rättigheterna.

Jag har rätt att
• be någon annan om det jag vill ha, så länge jag förstår att den andra har rätt att säga nej
• ge avslag på begäran eller krav som jag inte kan uppfylla
• ge avslag också om den som frågar vill att jag samtycker, har auktoritetsställning över mig eller lider av störningar i sitt känsloliv
• säga nej till allt som jag inte anser mig vara redo för, som känns farligt eller som kränker mina värderingar
• använda min egen omdömesförmåga för att besluta om en annan människas önskemål är rimligt
• ändra min åsikt, göra fel, misslyckas och vara ofullständig
• uttrycka alla mina känslor – både positiva och negativa
• vara mig själv och besluta om mina egna saker och fatta beslut på basis av mina känslor
• bli arg på den jag älskar och att vara ansvarig för hur jag uttrycker min förargelse
• vara rädd och säga att jag är rädd
• säga ”jag vet inte”, ”jag förstår inte” eller ”jag bryr mig inte” om jag upplever att en fråga inte rör mig
• försvara och förklara mitt beteende och bedöma i vilka fall jag inte vill förklara mitt beteende
• önska att jag har eget utrymme och egen tid, att förändras och att växa
• vara lekfull och lättsinnig
• vara lycklig, frisk och må bra utan skuldkänslor
• inte ha skuldkänslor för något jag inte är skyldig till
• välja mina vänner och vistas i en omgivning där jag blir vänligt behandlad
• bli respekterad av andra för mina behov och önskemål
• själv bedöma mitt beteende, mina tankar och mina känslor och att själv bära fullt ansvar för dem och deras följder
• själv besluta om i vilken utsträckning jag måste finna lösningar på andra människors problem
• vara inkonsekvent i mina beslut
• försvara mig också om det sårar andra, så länge mitt motiv varit försvar och inte angrepp
• berätta för någon annan om mina behov – också om den andra tycker att mina behov är ogrundade eller inkonsekventa, den andra inte vill höra om mina behov, blir sårad eller upprörd av att lyssna på mig, eller om jag själv tycker att jag inte borde ha sådana behov.

Utveckla dina färdigheter i bestämd interaktion

Bestämd interaktion är det att man klart uttrycker sina åsikter, utan att anklaga eller kritisera andra. Bestämdhet innebär att man lyssnar på och respekterar också andras åsikter även om man själv är av annan åsikt. Övningarna på denna sida hjälper dig att utveckla en bestämd kommunikation.

Vid bestämd interaktion framför man en viktig sak så klart som möjligt och så att man respekterar både sig själv och andra. När man använder jag-kommunikation är det lättare för mottagaren att förstå andras tankar. Det för också diskussionen konstruktivt framåt.

Exempel på jag-kommunikation

• Jag vill…
• Jag fick en känsla av att…
• Jag tänker att…
• Jag önskar att…
• Jag vill inte att…

Man har alltid rätt att säga nej

En viktig del av bestämdheten är förmågan att svara nekande på sådana önskemål som man inte vill eller kan uppfylla. En vägran innebär att du sätter gränser för hur mycket andra kan kräva av din tid och dina krafter, när deras krav står i strid med dina egna behov.

Man kan säga nej utan att få skuldkänslor. Ibland räcker det med att man bestämt och artigt säger
• nej tack
• jag är inte intresserad
• jag hinner inte
• jag vill inte.

Då uttrycker du klart vilken din egen ståndpunkt och vilka dina gränser är.

Bestämdhet innebär att man lyssnar på och respekterar också andras åsikter.

Öva dig i att vara bestämd

Med följande övningar kan du förbereda dig för situationer där du behöver färdigheter att uttrycka dig bestämt.

Övning 1.

Telefonförsäljaren ringer upp dig och vill sälja en tidning som du inte vill beställa.
• Vad säger du?
• Hur kan du avsluta samtalet?

Övning 2.

Du är ute en kväll med dina kompisar. Du har beslutat dig för att dricka alkohol med måtta. Kompisarna försöker övertala dig att dricka mera.
• Vad kan du säga till kompisarna?
• Hur försvarar du din rätt att ansvara för ditt eget drickande?

Övning 3.

Du tycker att ditt tentamensvitsord är för lågt.
• Tänk ut hur du ber läraren om en förklaring eller en ny utvärdering av tentamen.


Läs mera

Bourne E. J. 1995. Vapaaksi ahdistuksesta. Työkirja paniikista ja peloista kärsiville. Hakapaino Oy. Helsinki.

Valtavaara, A-L. 2005. Kiltteydestä kipeät. Kirjapaja.

Valtavaara, A-L. 2013. Oikein kiltit. Kirjapaja.