Hoppa till innehåll

Kampanjen 2020

#VASKAVIHITTAPÅ – DAGEN FÖR PSYKISK HÄLSA BLAND STUDERANDE 2020

KAMPANJTEMAN 2020: VÄNSKAP

Dagen för psykisk hälsa bland studerande har varje år ett särskilt tema. År 2020 är temat vänskap. Med kampanjen #vaskavihittapå vill vi lyfta fram vänskapens betydelse för de studerandes välbefinnande och psykiska hälsa. Vänner och tillhörighet till en studiegemenskap har en enorm betydelse för välmåendet. Vänner är en av de största källorna till stöd. Studerande som ingår i en studierelaterad gemenskap upplever sina studier som mindre belastande och erfar att de orkar bättre med studierna än de som inte har något stödnätverk. Därför är det en fråga för alla studerande och alla som jobbar med dem att stödja och skapa gemenskaper. Kampanjen genomförs i sin helhet på sociala medier. Håll alltså utkik och följ hashtaggen #vaskavihittapå!

DELTA I KAMPANJEN #VASKAVIHITTAPÅ!

Vi uppmuntrar alla att delta i kampanjen på sociala medier med hashtaggen #vaskavihittapå under Dagen för psykisk hälsa bland studerande den 23 april. Vi utmanar alla att hitta på och utföra olika gärningar som bidrar till vänskap och samhörighet. Dagen för psykisk hälsa är öppen för alla, såväl studerande som medarbetare. Enbart fantasin sätter gränser för vad man kan ordna, och vi har en materialbank som kan användas som stöd för planeringen. Läs mer och anmäl din egen eller din vängrupps gärning!

DELTA I UTMANINGEN I SOCIALA MEDIER – #VASKAVIHITTAPÅ

Vänskap är viktigt för den psykiska hälsan och vi talar till dess ära under Dagen för psykisk hälsa bland studerande den 23 april! Det finns inget givet mönster för vänskap, och därför utmanar vi dig att berätta hur du funnit vänner. Du kan glädja gamla och nya vänner genom att fråga #vaskavihittapå. Genom vänskap främjar vi gemenskap!

 

KONTAKTUPPGIFTER

Annu Komulainen, påverkningsexpert
annu.komulainen@nyyti.fi

Sonja Tervala, högskolepraktikant
sonja.tervala@nyyti.fi

Janika Lähdes ansvarar för kampanjens grafiska profil.

#vaskavihittapå #dagenförpsykiskhälsa #mitätehtäis 

FAKTAARTIKEL:

GEMENSKAP ÄR ETT ELEMENT I STUDERANDES HÄLSA

En gemenskap är en grupp av människor som interagerar och har ett gemensamt mål och en gemensam uppgift (Lampinen et al. 2013; Lehtonen 1990). Gemenskap är de typer av sociala relationer som innebär att sociala aktiviteter styrs av individernas gemensamma intressen och värderingar, d.v.s. människor kommer samman för något visst syfte. Syftet är att skapa en social ordning som möjliggör uppkomsten av ett mänskligt och rättvist samhälle (del Hierro 1987, 33). Medlemmarna i gemenskapen känner sig accepterade och de uppskattas. Gemenskapen skapar ett utrymme där det är lätt att närvara och göra saker tillsammans. Inom gemenskapen råder normer, värderingar och handlingssätt som gemenskapens medlemmar skapat och genom vilka gemenskapen upprätthålls. Genom samhörigheten blir gemenskapens medlemmar hörda och får stöd. Gemenskapen är en sorts buffert mot negativa upplevelser. Det viktiga i samhörigheten är just den emotionella upplevelsen av att höra till (Aro 2011).

Gemenskaper där människor känner tillhörighet och delaktighet är exempelvis familjen, vänner, gemenskaper i skolan eller på jobbet samt grupper och gemenskaper som man deltar i på fritiden. Delaktighet innebär jämlikhet mellan och uppskattning av medlemmarna i gemenskapen samt möjligheten att påverka den egna gemenskapen. Delaktighet och känslan av tillhörighet är en faktor som förebygger marginalisering (Institutet för hälsa och välfärd 2018).

Samhörighet och tillhörighet till en grupp har fastslagits som ett grundläggande mänskligt behov (Markus 2005; Leary 2005). Bland studerande visar sig gemenskap exempelvis i form av gemensam tid utanför studierna och läroanstalten. Tillhörighet är ett primitivt mänskligt behov. Gemenskap innebär känslan av samhörighet och upplevelsen av att höra till. Medlemmarna i en gemenskap känner att de hör ihop också när de inte befinner sig fysiskt nära varandra. Exempelvis kan en studerande känna att hen hör till gemenskapen vid högskolan, även om hen inte bor permanent på studieorten. I en gemenskap är det lättare att be om och få hjälp. Gemenskap har konstaterats ha samband med upplevelsen av hur belastande arbetet är (Lampinen et al. 2013; Klein & D’Aunno 1986). Exempelvis kan studerande som ingår i en studierelaterad gemenskap uppleva sina studier som mindre belastande och erfara att de orkar bättre med studierna än de som inte har något stödnätverk.

Undersökningar har konstaterat att det krävs ett sammanhang med andra människor för att den akademiska expertisen ska utvecklas. Utvecklingen av expertisen kräver delaktighet i gemenskapen. En studerande interagerar med läraren och de andra studerande. I en gemenskap blir de studerandes professionella utveckling mångsidigare, och läroanstalter bör alltså satsa på gemenskap (Thompson 1984; Colby ym. 2003; Biggs 2003) Att ingå i en gemenskap är viktigt med tanke på studierna. De studerande orkar bättre i sina egna gemenskaper. Därför är det en fråga för alla studerande och alla som jobbar med dem att stödja och skapa gemenskaper.

Det är högskolepersonalens uppgift att fundera på hur undervisningen, handledningen och den rådande diskussionen i gemenskapen bidrar till samhörighet. Särskilt i fråga om undervisningspraxis skulle det vara viktigt att förstå att grupparbete inte i sig skapar samhörighet, utan att det viktiga är hur gruppindelningen görs och hur grupperna arbetar. En annan viktig faktor för att samhörighet ska växa fram är den rådande diskussionen och vilka betoningar som ingår i den. Diskussionen bör inte lägga vikt vid insidergrupper eller avgränsa högskolans ramar alltför mycket.

När man som ny försöker komma in i gemenskapen, försöker man leva upp till de förväntningar som andra har. När det kommer till medlemskap i högskolegemenskapen bör de andras förväntningar och krav vara låga, så att det känns så lockande som möjligt att ta till sig den nya gemenskapen. Inträde i en gemenskap ses som en process vilken utvidgar delaktigheten, varvid den individ som deltar i gemenskapens aktiviteter småningom uppnår fullt medlemskap i gruppen och samtidigt, genom sina egna handlingar, bidrar till gemenskapens utformning (Wenger 1998).

Det viktiga för gemenskapen är högskolans attitydklimat och miljö. Exempelvis kan det ibland förekomma en så intensiv gemenskap vid högskolor att man inte beaktar den utestängande effekten som en tät gemenskap kan ha. Gemenskapen kan också inkludera omedvetna strukturer eller sätt som skapar hinder eller stöter bort människor. Utveckling av gemenskapen kräver medveten reflektion över de egna handlingssätten. Genom reflektion kan faktorer som påverkar bildandet av gemenskap upptäckas.

Tillhörighet till en gemenskap och känslan av delaktighet är betydelsefulla för de studerande och främjar uppbyggnaden av självkänslan (Kilpikivi, Pasanen & Toikko 2011). I en högskolemiljö som inte engagerar de studerande att delta, passiveras de och blir alltså likgiltiga. Delaktighet är alltså ett viktigt element i gemenskapen (Kauhanen 2011).

Också det att hamna utanför gemenskapen kan få kraftiga följder. Exempelvis upplever 40 procent av högskolestudenterna ofta eller tidvis ensamhet. Upplevelsen av ensamhet får följder som inverkar på orken och funktionsförmågan. Ensamhet har konstaterats orsaka

• rädslor i sociala situationer
• depression
• effekter på den allmänna hälsan och vanor såsom sömn, kost och motion
• ekonomiska svårigheter

Ensamhet delas in i två typer: emotionell ensamhet, som betyder avsaknad av nära relationer, och social ensamhet, som betyder brist på sociala nätverk eller känslan av att inte höra till någon grupp. Genom gemenskap kan man påverka just upplevelsen av social ensamhet. Ensamhet har definierats på följande sätt: 1) ensamhet är en följd av underskott på eller avsaknad av sociala relationer, 2) ensamhet är en subjektiv upplevelse som inte betyder detsamma som objektivt observerbar social isolering och 3) ensamhet är en obehaglig och sårande upplevelse. Framför allt leder den smärta som ensamheten orsakar lätt till en cirkel av ökad isolering, eftersom man inte vill erfara upplevelsen av att bli avvisad. de Jong Gierveld (1998, 73–74) definierar ensamhet som situationer och subjektiva erfarenheter där avsaknaden av (kvalitativa) relationer upplevs som obehaglig eller omöjlig att acceptera. Upplevelsen av ensamhet är smärtsam, ångestfull, individuell och mångbottnad för den som erfar den (Ami Rokach 2004). Enligt Rokach är upplevelsen av ensamhet något vi alla känner till, men ensamhetens betydelser, orsaker och följder är individuella och varierar mellan människor.

 

DELTA I KAMPANJEN

Delta i kampanjen du också! På sociala medier kan du delta på många sätt i kampanjen kring Dagen för psykisk hälsa bland studerande. Delta och gör något för den psykiska hälsan! Tillsammans skapar vi Dagen för psykisk hälsa bland studerande.

LÄS MER NEDAN OM OLIKA SÄTT ATT DELTA:

Ordna verksamhet på sociala mediekanaler

Den 23 april, på Dagen för psykisk hälsa bland studerande, agerar vi för den psykiska hälsan. Vi bjuder in alla att hitta på och utföra olika små handlingar som bidrar till psykiskt välbefinnande. Vem som helst kan göra gärningar, såväl de studerande som personalen. Enbart fantasin sätter gränser för vad man kan ordna.
Om du postar inlägg om gärningen i sociala medier, kom ihåg att använda kampanjens hashtaggar: #vaskavihittapå #dagenförpsykiskhälsa #mitätehtäis #opiskelijoidenmielenterveyspäivä

Här hittar du tips på gärningar

När du vet vad du tänker ordna på Dagen för psykisk hälsa bland studerande, kan du förhandsanmäla den med formuläret här intill. På så sätt bidrar du till att synliggöra allt det som ordnas runt om i Finland under kampanjen.
Anmäl din gärning med formuläret här.

Delta i utmaningen i sociala medier – #Vaskavihittapå

Vänskap är viktigt för den psykiska hälsan och vi talar till dess ära under Dagen för psykisk hälsa bland studerande den 23 april! Det finns inget givet mönster för vänskap, och därför utmanar vi dig att berätta hur du funnit vänner. Du kan glädja gamla och nya vänner genom att fråga #vaskavihittapå. Genom vänskap främjar vi gemenskap!

#vaskavihittapå #dagenförpsykiskhälsa #mitätehtäis

NYYTIS MATERIAL OM VÄNSKAP, GEMENSKAP OCH ENSAMHET

VÄNSKAP
En kompis eller vän berikar livet (på finska)
Vänskapen är en skatt (på finska)
Magiska ord (på finska)

GEMENSKAP
Vi behöver ”de där som” (på finska)
Visaren pekar åter på gemenskap (på finska)
Nyytitalk: Gemenskapens betydelse för hälsan (på finska)
Nyyticast: Fungerande gemenskap. Medkänsla är en resurs för gemenskapen (på finska)
Ett hurdant nätverk bildar de människor som är viktiga för dig? (på finska)

ENSAMHET
Ensamhet berör många (på finska)
Kan en studerande vara ensam? (på finska)
Ensam eller självständig (på finska)
De osynliga (på finska)
Också studerande kan vara marginaliserade (på finska)
Ensamheten överrumplarm (på finska)
Avsnittet Sociala färdigheter och mellanmänskliga relationer (på finska)

 

TIPS FÖR ATT DELTA I KAMPANJEN

Vill du sporra andra till gärningar i din studiegemenskap under Dagen för psykisk hälsa bland studerande, men behöver idéer? Bekanta dig med idéerna nedanför och börja tillsammans utforma något nytt.

Samla ett gäng på distans som tillsammans funderar på hurdana saker och handlingar som stöder psykiskt välbefinnande i studiegemenskapen. Fundera tillsammans på hur ni kan förverkliga Dagen för psykisk hälsa bland studerande. Ni kan utnyttja kampanjtemat 2020 för planering och kampanjmaterialen för organisering av verksamhet på sociala medier.

Anmäl din gärning med Surveypal-formuläret.

Här är några tips för planerandet:

• Kompissök på Instagram – utnyttja gärna bilden från materialbanken
• Olika livesändningar på Instagram. T.ex. musikframträdanden eller motionsprogram.
• Gemensam frukost, mellanmål eller kaffestund på distans
• Studera tillsammans på distans
• Sy halarmärken tillsammans på distans
• Ordna en film-, podcast- eller bokklubb på distans
• Spela spel på distans
• Fest på distans

#vaskavihittapå #dagenförpsykiskhälsa #mitätehtäis

Va ska vi hitta på kampanjen är i Jodel

Här kan du hitta kampanjen med telefon:

@mielenterveys
@kaveriseuraa

Kaveriseuraa är populär i Helsingfors, Kuopio, Seinäjoki, Joensuu och Hämeenlinna.

Tampere: @kaverideitti
Turku: @kaveriavailla
Jyväskylä: @uusiaystäviä
Lappeenranta: @ kaverikanava

 

Ladda appen här:

Apple store eller Google play

 

#vaskavihittapå #dagenförpsykiskhälsa #mitätehtäis