Sinnesperson, Kamratstöd, Generell

9


Det är ingen slump att Petra Berg jobbar med människor. Att hjälpa andra har alltid varit viktigt för henne och det är vad hon brinner för. En tidig måndagsmorgon satte vi oss framför våra webbkameror för att diskutera hennes jobb som psykoterapeut med inriktning på KBT, om jämlikhet och HBTIQ-frågor.

Vem är Petra Berg?

Petra jobbar numera heltid med psykoterapi, men i bagaget har hon en magisterexamen i utvecklingspsykologi och några års erfarenhet som skolkurator. Petra trivdes bra som skolkurator och att få samtala med andra. Då en svenskspråkig psykoterapiutbildning med inriktning på kognitiv beteendeterapi ordnades 2008 tvekade hon inte att ansöka. Tack vare sin magisterexamen fick hon en plats och resten är historia. Sedan 2012 har Petra jobbat med att vägleda människor mot ett bättre mående.

Redan under studietiden märkte Petra att den psykodynamiska psykologin inte passade hennes sätt att arbeta, utan det var den kognitiva-beteendeinriktade psykologin som fick henne på fall. Jämfört med den psykodynamiska psykoterapin som lägger stor betoning på barndomens upplevelser så tycker Petra om att den kognitivt-beteendeinriktade psykoterapin fokuserar mer på nuet. Terapeuten och klienten kan tillsammans fundera: vad kan vi göra nu och framöver för att du ska må bättre?

En annan aspekt som fick Petra att välja en karriär som psykoterapeut med inriktning på KBT är den vetenskapliga förankringen som terapiformen har. Hon känner sig trygg i sitt jobb med vetskapen om att de tekniker hon använder i terapin bygger på vetenskaplig forskning.

Vad är KBT?

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en korttidsterapi (ca. 20 besök sammanlagt, men varierar från person till person) med vetenskaplig förankring. KBT är en terapiform som kännetecknas av sina tekniker, eftersom den baserar sig både på individuella samtal och hemuppgifter. För olika slags problematik finns olika slags behandlingslitteratur som både terapeut och klient använder sig av. Litteraturen som används har sammanställts genom forskning. Inom forskningen undersöks varje problematik för sig för att komma fram till vad som tenderar vara lika för alla klienter och vad som terapeuten kan göra för att ändra på klientens beteende. Terapeutens uppgift är att hitta de rätta redskapen och verktygen att jobba med för att hjälpa klienten att må så bra som möjligt.

Med fokus på sexuell-och könsmångfald

HBTIQ-frågor (HBTIQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, interkönade och queera personer) är något som Petra gärna involverar sig i. Det är genom vännen Malin Gustavsson, grundaren av företaget Ekvalita Ab, som Petras ögon för minoriteter överlag öppnades. Tillsammans har de diskuterat mycket om jämlikhet och vad det egentligen innebär. Petra säger sig ha fått mer kunskap om och en bättre förståelse för hur det i allmänhet pratas om minoriteter. Hon tycker själv inte om att sätta etiketter på andra.

Enligt Petra är det människan bakom som är högsta prioriteringen, inte vilken kategori människan faller under. Samma princip gäller när Petra behandlar sina klienter. Det är ångestproblematiken eller tvångsproblematiken som klienter söker vård för som är i fokus, inte dennes kön eller sexuella läggning.

Om det visar sig att klienten också vill prata om sin sexualitet eller identitet är det självklart okej, eftersom det är helheten kring problematiken som Petra jobbar med. Det finns inga samtalsämnen som är förbjudna, terapin utgår alltid från klientens välmående och målet är att klienten i slutet av terapin ska kunna leva så bra som möjligt på egen hand.

Enligt Seta och Ungdomsforskningsnätverket (2013) mår HBTIQ-ungdomar i Finland i genomsnitt sämre än jämnåriga heterosexuella och cispersoner (personer som upplever att alla delar av könsbegreppet, med andra ord det biologiska och juridiska könet samt könsidentiteten och könsuttrycket, överensstämmer med varandra). Alla HBTIQ-unga mår inte dåligt, men forskningsresultat tyder på att de utsätts för olika slags former av negativ särbehandling, vilken inverkar skadligt på deras välmående.

Minoritetsstress

Eftersom samhället vi lever i är konstruerat av och för majoriteten är HBTIQ-personer som minoritetsgrupp högst utsatta för marginalisering. Strukturell ojämlikhet, diskriminering, fördomar och utanförskap orsakar påtaglig och unik stress som resulterar i negativa konsekvenser för minoritetsgruppernas psykiska hälsa. Stressen som har byggts upp av att leva utanför normen samt hantera en minoritetsposition kan leda till psykiska och fysiska reaktioner såsom ångest, depression eller alkohol-och drogmissbruk (Meyer, 2003). Men likväl ska vi komma ihåg att alla upplever sitt minoritetsskap på sitt eget sätt och således är minoritetsstressens påverkan individuell.

Petra definierar minoritetsstress som att vi tenderar att ställa frågor av människor från minoriteter som vi inte skulle ställa någon annan. Till exempel kan vi fråga en person som genomgått en könskorrigering om hen har sina könsorgan kvar eller när en homosexuell person visste att hen var homosexuell. Liknande frågor ställer vi knappast till någon som inte tillhör en sexuell- eller könsminoritet.

Men vad kan jag göra för att lyfta bort den stressen? För att undvika att överföra mer stress på en person är det viktigt med medvetenhet säger Petra. Det gäller att vara känslig i sin egen rannsakan. T.ex. kan du fråga dig själv om du skulle ställa samma fråga till någon vars sexuella- eller könsidentitet du inte känner till. Du kan också fråga dig varför det här väcker någonting hos dig – varför frågar du och varför måste du veta. Fastän du kanske inte menar någonting illa med din fråga eller kommentar kan den upplevas som stötande eller okänsligt för den andre personen. För att komma underfund med detta måste vi också förstå hur de patriarkala strukturerna påverkar oss, berättar Petra. Hon rekommenderar boken Mot framtiden: en simpel guide till att krossa patriarkatet av Clara Henry. Boken är en lättläst handbok för alla åldrar och kön om patriarkala strukturer ur ett humoristiskt och reflekterande perspektiv.

Att stödja som medmänniska

Vill du visa stöd åt en kompis eller någon annan i din närhet, men vet inte hur? Du kan stödja din medmänniska genom att visa att du är tillgänglig genom att exempelvis fråga hur hen mår. Men Petra poängterar att inte lägga minoritetsstress på personen i fråga. Välj dina ord med omtanke och överför inte dina fördomar på den andre personen.

Kom ihåg att respektera varandras gränser – undvik att pressa den andre att prata om något den inte vill prata om. Din enda uppgift är att lyssna på den andre personens behov. Det handlar egentligen bara om att vara en vän.

Men om du märker att din kompis mår dåligt så behöver du inte ta på dig mer ansvar än vad du klarar av. Det finns professionell hjälp att få, så utnyttja den möjligheten. Hjälp din medmänniska att söka vård. Ingen ska behöva vara ensam med sina bekymmer.

Om du känner att du är i behov av stöd finns det många tjänster att vända sig till. Bl.a. Seta rf är en nationell människorättsorganisation för sexuella och könsminoriteter och på deras hemsida finns listade deras egna stödtjänster, men också länkar till andra organisationer och myndigheter. Här hittar du stöd på svenska, här hittar du stöd på finska och här hittar du stöd på engelska.

Är du intresserad av jämlikhets- och HBTIQ-frågor och vill läsa mer? Då kan jag rekommendera den svenska boken HBTQ+: psykologiska perspektiv och bemötande av Tove Lundberg m.fl. Om du hellre vill läsa på finska kan boken Saanko olla totta?: Sukupuolen ja seksuaalisuuden moninaisuus av Liisa Tuovinen m.fl. passa dig bättre. Ifall du föredrar engelskspråkig litteratur kan jag rekommendera boken Queer: a graphic story av Meg-John Barker, en lättläst berättelse som behandlar begreppen kön och sexualitet utifrån ett grafiskt perspektiv.

Angelina Nyblom


Kirjoittaja on Nyytin harjoittelija kevään 2020 aikana. Hän opiskelee sosiaalitieteitä ja kehityspsykologia Åbo Akademissa.

Skribeten fungerar som Nyytis praktikant under våren 2020. Hon studerar socialvetenskaper och utvecklingspsykologi på Åbo Akademi.

The writer is Nyyti's intern during the spring of 2020. She studies social science and developmental psychology at Åbo Akademi.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *