Inlärningssvårigheter är en fråga som berör de allra flesta, vare sig det gäller en själv, ens barn, ens kompis, ens kompis kompis eller ens kompis kompis kompis. Även mental hälsa är en fråga som berör många, om inte alla. Men ofta då inlärningssvårigheter eller mental hälsa dyker upp i diskussionssammanhang så diskuteras endast antingen eller. Varför pratas det så sällan om sambandet mellan inlärningssvårigheter och mental hälsa?
Torsdagen den 16.4 ordnades webbseminariet Inlärningssvårigheter och mental hälsa koordinerat av Nätverket för studerandes välmående. Seminariet utgjorde en del av kampanjen för Dagen för psykisk hälsa bland studerande 2020.
Diskussionen behandlade frågor som hur mental hälsa och inlärningssvårigheter hänger samman, hur inlärningssvårigheter påverkar studieförmågan och vardagen, var kan en hitta hjälp och stöd samt vikten av att sköta om sig själv och sin hjärna.
Vad är inlärningssvårigheter?
Inlärningen kan försvåras av en rad olika faktorer: allt från motivation, svåra livshändelser, psykologiska eller neurologiska sjukdomar till specifika inlärningssvårigheter. Termen inlärningssvårighet kan syfta på flera olika diagnoser, alltså olika typer av svårigheter. Specifika inlärningssvårigheter definieras enligt neuropsykologen Johanna Nukari som kognitiva nedsättningar vilka bottnar i neurobiologi, med andra ord i tidig hjärnutveckling eller postpartum-problem. Specifika inlärningssvårigheter är oftast ärftliga och fortsätter ända till vuxen ålder. Till skillnad från generella inlärningssvårigheter, som innebär att personen allmänt har svårare att ta in ny information, innebär specifika inlärningssvårigheter att personen har vissa svårigheter inom ett särskilt område såsom läsning (dyslexi) eller räkning (dyskalkyli).
Hur hör inlärningssvårigheter och mental hälsa ihop?
Oavsett vilken typ av inlärningssvårighet en person har innebär den ofta utmaningar i det mentala livet. Vem som helst kan när som helst drabbas av mentala hälsoproblem, men forskning tyder på att personer med inlärningssvårigheter har en ökad benägenhet för mental ohälsa än normpersoner. Den ökade benägenheten beror på olika riskfaktorer såsom andras attityder i form av stigma eller diskriminering, otillräckliga stödnätverk eller copingfärdigheter eller biologiska/genetiska faktorer.
Personer med inlärningssvårigheter blir vanligtvis tvungna att anstränga sig mer och arbeta mer än andra för att kompensera sina svårigheter. Att ständigt försöka dölja sina hinder tar mycket energi. Självbilden påverkas lätt av negativa erfarenheter och negativa känslor väcks ur den uppbyggda frustrationen många kan känna. Flera undersökningar visar på att svag självkänsla, ångest och depression är ofta förekommande bland personer med inlärningssvårigheter. Värt att nämna att depression och ångest i sig kan leda till kognitiva utmaningar såsom minnes-och koncentrationssvårigheter.
Av den anledningen vore det ytterst viktigt att erbjuda tillräckligt stöd i form av positiv bekräftelse och vägledning. Alla förtjänar att känna sig lyckade och framgångsrika. Förebyggande och främjande arbete är vad som behövs för att stärka den mentala hälsan bland personer specifikt med inlärningssvårigheter.
Socialt stöd är en viktig nyckelfaktor gällande främjande arbete. Stiftelsen för Rehabilitering (fi. Kuntoutussäätiö) erbjuder gruppverksamhet för individer med inlärningssvårigheter. Två olika grupptyper finns till förfogande, en allmän och en mer specialiserad i mental hälsa. Genom gruppverksamhet kan deltagare uppleva kamratstöd och få vägledning, nya insikter och inlärningstekniker, en trygg miljö för gemensam diskussion och känna samhörighet med andra.
Självförmåga – vad är det och hur kan den stärkas?
Aija Lund, specialpedagog, höll en föreläsning om vikten av självförmåga (eng. self-efficacy). Självförmåga är ett begrepp myntat av socialpsykologen Albert Bandura. Enligt Bandura handlar självförmåga inte om vilka färdigheter eller kunskaper en människa egentligen har, utan vad människan tror att hon kan uppnå med hjälp av sina färdigheter och kunskaper. Förenklat sagt kan man säga att självförmåga handlar om tro på egen kapacitet.
Varför är självförmåga viktigt? Jo, självförmågan är den del av självkännedomen vilken påverkar alla våra livsval allra mest. Sett ur ett inlärningssvårighetsperspektiv är en stark självförmåga betydande. En stark självförmåga innebär att den studerande trots motstånd tror på sig själv och sin förmåga att lyckas
Eftersom självförmågan utvecklas genom erfarenheter har det stor betydelse hur den studerande upplever sin inlärning. Negativa upplevelser försvagar självförmågan, så en positiv inlärningsmiljö är A och O. Att se andra lyckas kan ha en sporrande effekt på studerandes utveckling – det stärker en känsla av ’’om andra klarar det, klarar jag också det’’. Lund berättar att hon som pedagog jobbar med uppmuntrande lärande för att stärka studerandenas självförmåga. Positiva ord och handlingar är viktiga för att bygga en stöttande inlärningsmiljö, men bör enligt Lund inte tas till en överdrift – genuin uppmuntran har bäst effekt.
Det finns många faktorer vilka inverkar på vår självförmåga: t.ex. vår närmiljö, våra sociala kontexter och kontakter, sociala roller och hur vi jämför oss med andra. Även fysiologiska och emotionella tillstånd påverkar hur mottagliga vi är. Å ena sidan är det genom dessa faktorer den egna självförmågan kan stärkas, å andra sidan är det genom dessa faktorer den egna självförmågan kan försvagas.
Var snäll mot dig och din hjärna
Seminariet avrundades med NyytiTalk: Ystävyys itseä kohtaan ja aivojen huoltaminen. I diskussionen deltog Niina Uusitalo, neuropsykolog och Elina Marttinen, Nyytis utvecklingschef. Eftersom årets tema för Dagen för psykisk hälsa bland studerande är vänskap ägnades diskussionen till temat hur vara snäll mot sig själv och sin hjärna.
Våra hjärnor är fantastiska, de jobbar dygnet runt med att styra allt som sker i våra kroppar. Men det finns en gräns för hur mycket hjärnan orkar med. Våra känslor är med oss varje dag från stunden vi vaknar tills stunden vi somnar och dessa inverkar på våra tankar och vårt beteende. För att ta hand om sig själv på allra bästa sätt bör en lyssna på sina känslor. Att uppnå emotionell, fysiologisk och social balans är det viktigaste en kan göra för att visa självkärlek. I vilket tillstånd som människan uppnår balans varierar för alla, det är en utmaning att hitta sin egen balans. Fundera på vilka saker som tar energi och vilka som ger energi. Sök stöd ifall det känns svårt att klura ut på egen hand.
Gör saker som du tycker om och hitta din egen må-bra-källa. Undvik sådant som väcker starka negativa känslor, åtminstone så gott som det går. Alla har vi olika saker som ger oss glädje. För en person kan det vara motion, medan det för en annan kan vara handarbete.
Lär dig också att säga nej – om det känns som det är allt för mycket på gång: rannsaka, prioritera och lämna bort! Om kroppen behöver vila, säger den till. Lär dig känna igen dina känslor och vad som orsakar dessa känslor. Visa dig själv uppskattning genom att lyssna på din hjärnas signaler.
Med denna sammanfattning vill jag upplysa frågor som inte alltid belyses i det offentliga diskussionsforumet. Låt oss bryta tabubelagda ämnen, låt oss väcka diskussion, låt oss vara inkluderande och låt oss vara kärleksfulla. Inlärningssvårigheter och mental hälsa är inte ämnen som måste diskuteras separat.
Texten baserar sig på webbseminariet Oppimisen vaikeudet ja mielenterveys vilket ordnades av Nätverket för studerandes välmående, OPHY, den 16.4.2020. Du kan se sändningen här. Notera att webbseminariet är på finska.
Det finns olika dyslexitest som vem som helst kan göra för att se om det kan vara just det en själv har. Stiftelsen för Rehabilitering erbjuder ett på sin webbsida tillsammans med tolkningsmanual för professionella (se nere på sidan för den svenska versionen). De har också en enkät för identifiering av inlärningssvårigheter och psykiska problem (KOMO), men den är menad enbart för professionellt bruk.
Lämna ett svar